Majsens framtid hotad enligt aktivister

I majsens hemland Mexiko pågår en strid mellan företag som vill börja odla genmodifierad majs och de många experter och aktivister som vill bevara växtens naturliga mångfald. Den inhemska majsens försvarare menar att det är en strid som har stor global betydelse.

- Detta är första gången i historien som en av världens viktigaste grödor är hotad i hjärtat av dess ekologiska mångfald. Om vi låter företagen vinna så finns det inga möjligheter att vinna mot dem på andra områden. Det som händer här är mycket viktigt för resten av världen, säger Pat Mooney, ordförande för den internationella organisationen Action Group on Erosion, Technology and Concentration, ETC Group.

Mexikos konservativa regering med president Enrique Peña Nieto i spetsen kan vara på väg att godkänna kommersiell odling av genmodifierad majs - något som fördöms av de flesta miljöaktivister, forskare och små och mellanstora odlare på grund av de risker de menar att detta skulle medföra.

I september förra året lämnade de amerikanska företagen Monsanto, Pioneer och Dow Agrosciences in sex ansökningar om att få odla genmodifierad majs på mer än två miljoner hektar odlingsbar mark i norra Mexiko. I januari i år lämnade företagen dessutom in elva nya ansökningar om att få prova nya majssorter i norra Mexiko.

Provodlingar redan godkända

Sedan 2009 har den mexikanska regeringen godkänt flera projekt för provodlingar av genmodifierad majs i landet. Någon storskalig kommersiell odling har dock ännu inte blivit godkänd.

- De vill se till att det på varje tallrik ska ligga genmodifierad majs trots att möjligheten att vi ska vara självförsörjande på mat är helt beroende av att vi odlar den naturliga majsen, säger Evangelina Robles, vid organisationen Red en Defensa del Maíz (Nätverket till försvar för majsen).

Evangelina Robles organisation bedriver nu en kampanj för att odlingar av genmodifierad majs ska förbjudas.

Mexiko producerar årligen 22 miljoner ton majs, och importerar ytterligare 10 miljoner ton. Det finns tre miljoner majsodlare i landet som tillsammans använder närmare åtta miljoner hektar mark för sina odlingar. Den inhemska majsen konsumeras främst av människor, medan de sorter som importeras främst används till djurfoder.

Enligt den federala organisationen Coneval konsumerar genomsnittsmexikanen 123 kilo majs per person och år, vilket är nästan tio gånger mer än världsgenomsnittet.

"Perverst planerad strategi"

Men majsen har också ett stort symboliskt och kulturellt värde i Mexiko på grund av dess långa historia och betydelse för landets ursprungsbefolkningar. Det var här i Mexiko och Centralamerika majsen en gång domesticerades, innan den togs till Europa av Christoffer Columbus. Det finns ett stort antal olika inhemska majssorter.

Tester har dock visat att vissa av landets småbönder har fått sina inhemska majsodlingar förorenade av genmodifierat majs.

- Föroreningarna handlar om en genomtänkt och perverst planerad strategi, säger Camila Montecinos, vid den internationella organisationen Grain, som arbetar för småbönders möjligheter att bedriva traditionellt jordbruk.

Enligt Montecinos utnyttjar de stora multinationella matproducenterna grödor som just genmodifierad majs eftersom den har en stor potential att spridas och förorena andra odlingar med hjälp av vinden.

- När föroreningarna sprids så kan företagen hävda att förekomsten av genmodifierade grödor måste erkännas och legaliseras, vilket banar vägen för att de ska kunna marknadsföra de genmodifierade frön som de äger patenten till, säger hon.

Mexikos miljöminister Juan Guerra har meddelat att man noggrant ska granska all tillgänglig forskning innan man tar ett beslut om kommersiell odling av genmodifierat majs ska tillåtas.

Pat Mooney vid ETC Group menar dock att beslutet borde vara enkelt.

- Under 18 år har företagen försökt övertyga folket om att deras produkter är bra - utan att lyckas. Majsen utnyttjas som ett verktyg för ekonomisk och politisk kontroll. Folket behöver majsen för att överleva, säger Pat Mooney.

Text: Emilio Godoy/IPS

Foto: Amefuentes/Wikimedia Commons