En plan för att mörda kongressledamoten och människorättsförsvararen Nineth Montenegro har uppdagats. Det var regeringen och den Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG) som informerade henne om hotet. Enligt regeringen var avsikten att "skapa kaos i landet och destabilisera regeringen".
Förtrycket mot människorättsförsvarare i Guatemala har ökat och hårdnat under de senaste åren. Särskilt utsatta är ledare från organisationen Frena som protesterar mot eldistributören Union Fenosa.
”År 2009 var det våldsammaste året på tio år och 2010 ser ut att kunna bli ännu värre. Hittills i år har vi kunnat registrera 17 attacker på människorättsförsvarare i Guatemala, varav tre mord”, skriver Människorättsorganisationen Enheten för skydd av människorättsförsvarare i Guatemala (UDEFEGUA) i ett uttalande om den aktuella situationen och ber om omvärldens uppmärksamhet.
Konstitutionsdomstolen i Guatemala har fastslagit att rätten till folkomröstningar enligt ILO-konvention 169 kan likställas med konstitutionell rätt. Därmed får ursprungsfolksrörelsen i Guatemala stöd för de 42 lokala folkomröstningar som har organiserats i lika många kommuner sedan 2005.
Fyra militärer, bland dessa översten Marco Antonio Sánchez Samayoa, döms till 53 år vardera för påtvingade försvinnanden av åtta personer från byn El Jute i departementet Chiquimula.
Bort med gruvföretaget och ställ mördarna inför rätta. De kraven ställde de 2000 människor som följde begravningståget efter läraren Adolfo Chi Xaman som dödades i kommunen El Estor söndagen den 27 september.
Spanien har beslutat att inte längre döma grova brott mot mänskligheten enligt den universella jurisdiktionen. För Guatemala innebär det ett bakslag i kampen för rättvisa och mot straffrihet efter folkmordet.
Det börjar närma sig lunchtid i Guatemala City. Solen gassar, luften är full av avgaser och ljudet från tutande bilförare och det vimlar att folk på väg i olika riktningar.
I en historisk rättegång dömdes den före detta militären Felipe Cusanero till fängelse för sex påtvingade försvinnanden utförda under Guatemalas inbördeskrig.
AP-fonderna har investerat svenskarnas pensionspengar i det kanadensiska företaget Goldcorp, som tjänar miljarder på den blomstrande guldindustrin. Priset för de växande pensionspengarna är miljöförstöring och söndrande sociala strukturer, som betalas av de fattiga bönder som bor vid gruvorna, bland annat i Guatemala.
Just nu regnar det i Guatemala. Regnperioden som vanligtvis inleds i maj är kraftigt försenad. I maj, då jorden hade såtts, var det torrperiod, och regnet faller nu under det som borde vara skördetid. Majskolvarna som vid det här laget borde ligga på tork förstörs av det ihållande regnet. Hela produktionscykeln är satt ur spel.
När Carolina Cifuentes Paolo Iorio tar fram sina kasperdockor är uppmärksamheten total. Kasperteatergruppen Chúmbala Cachúmbala ger röst åt tysta och utsatta barn i Guatemala.
Under inbördeskriget i Guatemala (1960-1996) genomfördes fler än 600 massakrer mot civilbefolkningen, över 200 000 människor dog och 45 000 ”försvann”.
Det var i slutet av sommaren som den guatemalanska pressen började uppmärksamma att barnen på landsbygden svälter ihjäl, och att ännu fler lider av kronisk undernäring.
Den 23 maj anlände sex personer, varav två norrmän, till byn Chanchicupe i San Marcos i nordvästra Guatemala. De hade kommit för att genomföra en förstudie inför ett vattenkraftprojekt.
