Kubanska spioners fall omprövas

Fem kubaner sitter fängslade i USA dömda för spioneri. Irma Schwerert, mamma till en av fångarna, menar att fångarna är oskyldiga. Nyligen gav hon sin version av händelserna i en intervju i Colombias kongress.
I mars nästa år prövas fallet på nytt - vilket kan bli en liten temperaturhöjning i den kalla relationen mellan USA och Kuba.

I en sal i den colombianska kongressen samlas inbjudna från olika organisationer, parlamentsledamöter och någon journalist för att tala med en grupp besökare från Kuba. Gruppen utgörs av en diplomat, Che Guevaras dotter, några politiker och Irma Schwerert. Den sistnämnda är moder till en av de fem kubanern som sitter fängslade i USA. Fallet är internationellt känt som The Cuban Five.

Mötet är informellt och deltagarna sitter i fåtöljgrupper, dricker kaffe och äter vindruvor och ost. Irma Schwerert är allvarlig, spänner bleka ögon i varje människa hon pratar med och nickar långsamt och lyssnande. I 15 år har hon rest runt i världen och försökt övertala inflytelserika personer och organisationer att hjälpa till att pressa USA att släppa hennes son och hans fyra före detta medarbetare fria från fängelser i USA.

Spioner eller terrorismbekämpare?

Fernando González, Gerardo Hernández, Ramón Labañino, Antonio Guerrero och René González (de två sistnämnda amerikanska medborgare) häktades i september år 1998 i Florida där de arbetade på uppdrag av den kubanska säkerhetstjänsten. De var med i en formation som kallades "La Red Avispa" som kartlade aktiviteten hos nätverk, huvudsakligen bestående av kubaner, med syfte att störta den kubanska regeringen.

Irma Schwerert.Irma Schwerert kallar det terroristbekämpning. Hon menar att anti-Castro-grupper utgjorde ett starkt hot, vilket visades i exempelvis en serie bombattentat på olika hotell i Havanna år 1997.

- Terroristbekämpning var La Red Avispas enda aktivitet. De höll inte på med något annat som hade med USA att göra och de var inte en fara för säkerheten. Det enda de gjorde var att samla information, säger Schwerert.
- Till exempel så stoppade de ett attentat som planerades mot turisttäta Cabarét tro-picana de Cuba. Tack vare den kubanska säkerhetstjänsten inträffade inte det atten-tatet, fortsätter hon allvarligt.

Rättegången hölls år 2001 i Miami. Kubanerna anklagades för att ha försökt in-filtrera och spionera på departement inom USAs armé. De dömdes till mellan 15 år och livstids fängelse. Schwererts son, Rene Gonzalez, fick kortast straff och frigavs tidigare i år.
- Min son är på Kuba nu. Men vi har fyra kvar att kämpa för, säger Schwerert.

Fallet tas upp igen i vår

De hittills stillastående förhandlingarna menar många reflekterar förhållandet mellan Kuba och USA i stort. Men bara ett par dagar efter Schwererts besök i den colombianska kongressen tar hennes väntar delvis slut. USA har gått med på att pröva fallet igen, nu för första gången i utlandet, i London. Förhoppningsvis tinar detta relationen mellan Kuba och USA en aning och ändrar kubanernas uppfattning om att Obama inte skulle vara Kuba-vänligare än sina företrädare.

Desmond Tutu, Harry Belafonte och José Saramago är några av de personer som offentligt stöder en frigivning av kubanerna. Amnesty Internationals stöd är dock det som tyngst legitimerar kravet på omprövning av fallet. År 2010 släppte människorättsorganisationen en rapport om fallet. I rapporten tar de inte ställning till om de fem kubanerna är skyldiga eller inte, men de anser att rättegången var partisk och att bevisföringen var otillräcklig.

Irma Swerert säger att hon vill ha tydligare ställningstagande från den USAs president Obama.
- Vi får se vad Obama säger. Vi väntar. Vi jobbar oss igenom land för land för att hitta stöd, det är ett hårt jobb.

I mars 2014 äger de nya förhandlingarna rum. Irma Schwererts och de nordameri-kanska domarnas världsbilder är motstridiga, och oavsett utfall i mars är det ett stort steg att de två polerna möts. Om relationen mellan Kuba och USA i stort går samma väg återstår att se.

Text och foto: Rebecka Bülow, frilansskribent