Jorden kallar på vår uppmärksamhet

Sent på måndagskvällen den 8 augusti 2016 drabbades Ecuadors huvudstad Quito av ett kraftigt jordskalv. Ett skalv som uppmätte 4.7 på Richterskalan och hade sitt epicentrum i Quito där jag just nu befinner mig. 

Samma dag inföll den av organisationen Global Footprint Network instiftade dagen: Overshoot Day. Den dag per år då vi konsumerar mer än vad vår jord kan återskapa på ett år. I år inträffade den dessutom rekordtidigt igen. Nu krävs det, enligt WWF, drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor.

Under de få sekunder som skalvet ägde rum stannade min värld upp. Helt utlämnad åt naturens krafter tänkte jag på hur beroende vi är av vår natur och hur viktigt det är att vi får fart på omställningen mot ett klimatsmart och hållbart samhälle, innan skadorna blir oöverskådliga.

Trots att våra politiker och makthavare är väl medvetna om följderna av vår livsstil, tycks de vara förblindade att se alternativ bortom neoliberalismens konsumism. Våra barn och barnbarn kommer att få ta konsekvenserna av vår tids ansvarslösa agerande. Men det verkar inte vara motiv nog för att lyfta blicken bortom de snabba vinsternas horisont för att söka alternativa levnadssätt. Istället fokuserar de allt för ofta på att hitta sätt att kringgå faktumet att vi måste förändra vårt sätt att leva och se på naturen.

En timme efter jordskalvet har måndag gått över till tisdag. Tisdagen den 9 augusti - den internationella urfolksdagen. En dag som instiftats för att hedra de cirka 370 miljoner människor som enligt FN räknas tillhöra något av världens urfolk. Många urfolk lever nära naturen och är helt beroende av den för sin överlevnad. Här i Latinamerika utgör urfolken en stor del av befolkningen. Världens urfolk står i frontlinjen för miljökampen, såväl i Latinamerika som i Sverige. Det är grupper som kämpar hårt för att försvara miljön och stoppa klimatförändringarna. De sitter på traditionell kunskap om hållbara odlingstekniker som inte utarmar naturen. De ifrågasätter behovet av ständig tillväxt och ger oss alternativa idéer om hur vi kan organisera vår ekonomi.

Allt för sällan uppmärksammas dessa jordens väktare. Vid enstaka tillfällen nås vi i Sverige av svart/vita nyheter om urfolksrepresentanter som mördas eller vinner pris för sin kamp. Men bort om de europeiska nyhetsredaktionernas rubriker finns massor av anonyma miljökämpar. Människor som enträget och med livet som insats försvarar våra vattendrag från att förgiftas, protesterar mot expansionen av gruvor, storskaliga vattenkraftverk och mot storskaliga monokulturodlingar.

När jordens inre plötsligt väcker mig ur min nattsömn är det som att hon säger: - Lyssna på jordens väktare. Ge inte upp. Snart kommer de andra att lyssna!

Text: Sori Lundqvist Foto: Anna Nylander