Kriminella gäng vill förhandla

I mars i år utlyste de två ledande och rivaliserande gatugängen i El Salvador en vapenvila - och över en natt mer än halverades antalet mord i landet. Nu har gängen och företrädare för regeringen inlett diskussioner för att få igång förhandlingar i syfte att få ett slut på den våldsvåg som plågat landet i över två årtionden.

De två gatugängen Mara Salvatrucha (MS-13) och Barrio 18 samt regeringsföreträdare har presenterat de huvudfrågor som man gemensamt vill diskutera. De båda gatugängen, vars ledare sitter inspärrade på olika fängelser, inledde processen genom att lägga fram sina krav till vänsterpresidenten Mauricio Funes regering om vad man vill diskutera vid en kommande förhandling.

Landets medier, många politiker och en stor del av allmänheten förhåller sig dock mycket kritiska till tanken på att inleda förhandlingar med gängmedlemmarna. Och offentligt förnekar regeringen att man har några planer på att sätta sig vid ett förhandlingsbord med gatugängen. Enligt analytiker beror detta främst på det politiska pris ett sådant initiativ skulle föra med sig.

Regeringen har dock lagt fram en lista med krav som man skulle vilja diskutera med gängledarna vid ett eventuellt direkt möte. Hittills har kontakterna mellan parterna skötts med hjälp av ombud.

Efter att gatugängen i mars kom överens om en vapenvila, som även inbegrep våld riktat mot polisen, militären och civila, så sjönk antalet mord i landet mycket snabbt. El Salvador hade fram till dess varit ett av världens mest våldsdrabbade länder där mellan tolv och fjorton människor mördades varje dag. Efter vapenvilan sjönk den siffran till mellan fem och sex mord om dagen i detta land vars befolkning uppgår till 6,2 miljoner invånare.

- Vi anser att processen går framåt, även om det finns hinder, människor och grupper som är motståndare till den, säger den fängslade gängledaren Carlos Mojica till IPS.

Han är en av ledarna för Barrio 18 och deltar i de indirekta förhandlingarna med regeringsföreträdare från sin plats i fängelset Cojutepeque i närheten av huvudstaden San Salvador.

Regeringens inblandning i vapenvilan

Gatugängen bildades av centralamerikanska ungdomar under 70- och 80-talet i Los Angeles och andra amerikanska städer, varpå gängmedlemmarna deporterades till sina hemländer. Gängen har sedan inte haft några problem att värva medlemmar bland ungdomar som på grund av fattigdomen saknar framtidshopp. Med tiden har gängen, som kallas maras, växt fram till våldsamma organisationer som bland annat ägnar sig åt utpressning, kidnappningar och narkotikahandel.

De salvadoranska medierna, som främst är konservativa, är kritiska mot tanken på att regeringsföreträdare ska förhandla med de kriminella gängen, en åsikt som också delas av de flesta politiker i landets kongress.

Det är oklart vilken roll regeringen hade i de förhandlingar som ledde fram till vapenvilan mellan gängen, men många bedömare menar att den medverkade i processen. I mars förflyttades vissa gängledare till fängelser med en lägre säkerhetsklass, vilket många menar banade väg för vapenvilan.

Att gängledarna nu vill få igång förhandlingar med regeringen har att göra med att de vill förändra de lagar som bland annat innebär att gängmedlemmar är exkluderade från möjligheten att bli villkorligt frigivna om de lider av dödliga sjukdomar, eller på grund av hög ålder.

- Notera vad det är de kräver: att lagarna skrivs om. Det visar vilken makt dessa grupper har lyckats skaffa sig, säger analytikern Dagoberto Gutiérrez till IPS.

Enligt officiella uppskattningar har gatugängen närmare 60 000 medlemmar i El Salvador, vid sidan av de 10 000 som sitter fängslade.

Kraven inför förhandlingarna

Ett annat krav från gängen, som de högst sannolikt inte kommer att få igenom, är att den särskilda lag mot kriminella gäng som Funes själv godkände år 2010 ska dras tillbaka.

De flesta experter är överens om att denna lag, som fokuserar på hårda polisinsatser mot gatugängen, inte har gett några positiva resultat.

Lagen ger exempelvis polisen rätten att gripa vem som helst som kan misstänkas vara medlem av ett gäng. Dock måste den gripne släppas igen om det inte finns några bevis för att han eller hon har begått ett brott.

- Artikel 3 i konstitutionen slår fast att ingen får bli diskriminerad på grund av sin ras, sitt kön eller på grund av andra faktorer. Men oss får man utsätta för diskriminering. Lagen mot gängen strider mot konstitutionen, säger gängledaren Mojica till IPS.

Under intervjun omges Mojica av ett hundratal andra fängslade gängmedlemmar.

Gängledarna kräver också ett slopande av den regel som gör det möjligt för myndigheterna att hålla de medlemmar som anses särskilt farliga isolerade på den särskilda säkerhetsanstalten Zacatecoluca, där de sitter helt avstängda från omvärlden.

Mojica själv satt inlåst på Zacatecoluca fram till i mars i år då han förflyttade till det fängelse där han nu befinner sig.

Ett annat krav från gängledarna är att polisen slutar patrullera i områden där ligorna är som starkast - vilket är ett krav som allmänheten är särskilt kritisk till.

Den 31 juli publicerade tidningen Diario de Hoy den lista på krav som regeringen å sin sida lagt fram till gängledarna. Där fanns bland annat ett krav på att alla våldsbrott måste upphöra, liksom alla fall av kidnappningar, utpressningar, rån och narkotikabrott.

Utpressning är ett av de brott som de kriminella gängen tjänar pengar på, men det är också ett brott som drabbar den salvadoranska allmänheten hårt, oavsett social status.

Regeringen har även begärt att gängen avslöjar sina hemliga kyrkogårdar där de begraver mordoffer för att undanröja alla bevis.

Text: Edgardo Ayala/IPS