Kopplingar mellan paramilitärer och politiker kan fälla colombianska staten

Fyra år har gått sedan man började att pröva colombianska politiker för konspiration med paramilitärer. I dagarna ska processen mot parlamentarikern och lokalpolitikern från Antioquia, César Pérez, avslutas. Pérez står åtalad för brott mot mänskligheten, för att ha planerat och beställt en massaker i kommunen Segovia 1988 där 43 personer mördades. En fällande dom skulle därmed kunna sätta ett viktigt prejudikat för framtida liknande rättsprocesser.

Nancy Fiallo tillhör kvinnokollektivet, Asamblea de Mujeres, och har bevakat parapolitikerprocesserna sedan de började år 2008.

- Detta blir ett historiskt domslut! Hittills har man bara dömt paramilitärer för brott mot mänskligheten eftersom det var de som utförde dem. Den högsta domen en politiker har fått är 9 års fängelse, och detta för konspiration med paramilitärerna. Men med en fällande dom mot Pérez skulle dörren öppnas för rättsväsendet att åtala fler högt uppsatta politiker för brott mot mänskligheten, till exempel för massakrer, förklarar Nancy Fiallo.

Parapolitikskandalen –som samarbetet mellan paramilitärer och politiker kallas i Colombia– började att nystas upp i och med lagen om Rättvisa och Fred (Justicia y Paz), som antogs av den colombianska kongressen 2005 för att underlätta avmobiliseringen av den paramilitära sammanslutningen Colombias förenade självförsvarsgrupper - AUC (Autodefensas Unidas de Colombia). Ett år senare fastslog Konstitutionsdomstolen att lagen även skulle erbjuda de avmobilserade paramilitärerna lägre straff om dessa lämnade ut all information om de brott de begått.

De första inblandade politikerna anhölls år 2006 på grunder av konspiration med paramilitärer. I dag är det över 400 politiker på olika nivåer –från lokalpolitiker till parlamentariker– som har utretts eller som håller på att utredas på samma grunder. Ett trettiotal av de drygt 100 politiker på högsta nivå som åtalats har dömts till fängelse, enligt den colombianska tankesmedjan Corporación Nuevo Arco Iris.

Då vänsterparti i Segovia utrotades för gott

Andrei Gómez, en akademiker från Sussex University som doktorerar om fallet med vänsterpartiet Patriotiska Unionen, UP (Unión Patriótica), betonar även han vikten av domstolens utfall.

- Massakern i Segovia anses vara en av de viktigaste massakrerna i Colombias konflikthistoria. Detta av två anledningar. För det första sägs den vara den första massakern med kopplingar mellan paramilitärer och politiker. För det andra för att det är en nyckelmassaker i utrotningen av vänsterpartiet UP, förklarar Andrei Gómez.

UP bildades år 1984 som ett resultat av den fredsprocess som hade inletts mellan gerillagruppen FARC och president Belisario Betancurs administration. Men allt eftersom partiets popularitet växte och började ta hem politiska segrar – bland annat i Segovia – förvärrades situationen för dess politiker, medlemmar och sympatisörer. Partiet ansågs vara ett hot mot Colombias politiska status quo, så även i Segovias kommun.

Enligt före detta ledaren för AUC:s front i Segovia, Alonso de Jesús Baquero, alias ”Vladimir”, var det i denna stund som César Pérez, ledaren för det liberala parti som dominerat i Segovia under flera årtionden, vände sig till en av de högsta paramilitära ledarna, Fidel Castaño. Därmed trappades våldet upp mot UP-sympatisörer, eller potentiella sådana, och kulminerade i november 1988.

- Angående politikern César Pérez så har jag sagt det tidigare, det var han som tillsammans med Fidel Castaño koordinerade. Han bad om all hjälp han kunde få för att utrota UP i Segovia eftersom han hade förlorat borgmästarvalet, berättade ”Vladimir” för en riksåklagare 1996, och bekräftade det nyligen som ett av huvudvittnena under rättegången mot César Pérez.

”Vladimir” berättade om flygblad som författades och grafitti som skrevs på husväggarna i Segovia till stöd för César Pérez och som fördömde borgmästarkandidater som var ”kommunister, medlemmar av UP eller andra dumma bönder och gerillasympatisörer”. Pérez själv erbjöd sig att skriva ut flygbladen, enligt ”Vladimir”, och enligt bevis som presenterats gjorde han detta på Frontino Gold Mines kontor, ett multinationellt gruvföretag med stora ekonomiska intressen i guldrika Segovia.

- Enligt analysen av bevisen som åklagarmyndigheten har gjort  räknade César Pérez med hjälp av både militären och det multinationella gruvföretaget, sade åklagaren Jairo Salgado Quintero i sin slutplädering.

”Ingen stöttade oss, de nekade oss rätten till liv!”

Den 11 november körde mellan 30 och 40 beväpnade paramilitära män in i Segovia stad, som beskrivs som kraftigt militariserad och dessutom med en militärbas bara några kilometer från stadskärnan och militär- och polisvägspärrar runtomkring staden. Knappt två timmar senare var 43 personer mördade och lika många skadade. Från sin exil berättade före detta borgmästaren och UP-politikern Rita Tobón hur de bar kroppar hela natten och om hennes försök att få staten att förhindra massakern.

- Ingen stöttade oss, de nekade oss rätten till liv! Jag ringde till militärbasen i Segovia men man sade till mig att ”vi kommer inte att låta dig prata med överbefälhavaren för du ska inte få störa honom”, berättar Tobón, också hon huvudvittne i rättegången.
Politikern César Pérez förväntas nu att dömas till uppåt 40 års fängelse för massakern i Segovia. Denna dom är viktig på nationell nivå men har även relevans i högre instanser då flera har lämnats in till den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

-  Förutom den symboliska relevans som en fällande dom skulle ha, skulle det också kunna innebära att den colombianska staten nu hålls juridiskt ansvarig för utrotningen av UP och att den döms för brott mot mänskligheten, förklarar Andrei Gómez.

Text: Ana Falk, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia
Foto: Matts Olsson,
fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia