Kontroversiell flygbesprutning fortsätter trots förlikning

Hemlighetsmakeriet kring förlikningen mellan Ecuador och Colombia gällande colombianska flygbesprutningar mot kokaodlingar har väckt upprördhet bland den drabbade lokalbefolkningen i gränstrakterna mellan de båda länderna.

I samband med den förlikning som gjordes i Colombia den 1 oktober drog Ecuador tillbaka den anmälan som lämnats in vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag 2008. Enligt uppgörelsen ska Colombia betala motsvarande 95 miljoner kronor i kompensation till Ecuador och pengarna ska investeras i områden som drabbats av flygbesprutningar. Det är i samband med Colombias antinarkotikaprogram som bekämpningsmedlet glyfosat har använts vid besprutningar av misstänkta kokabladsodlingar i gränstrakterna mellan de två länderna.

Det är ännu inte klarlagt när pengarna kommer att investeras. Den colombianska regeringen har också lovat att inte genomföra några nya flygbesprutningar närmre än tio kilometer från gränsen under nästa år i de colombianska provinserna Putumayo och Nariño och i närheten av de ecuadorianska provinserna Sucumbios, Carchi och Esmeraldas.

Jordbrukare oroande

Men avståndet kan minskas till fem kilometer och slutligen till två kilometer inom två år, om vetenskapliga analyser kan slå fast att ecuadorianskt territorium inte drabbas. Det framgår av texten i en av bilagorna till förlikningsavtalet.

Detta oroar jordbrukare i Ecuador som uppger att besprutningen med glyfosat drabbat vanliga livsmedelsodlingar samt boskap och lett till hälsoproblem bland befolkningen.

- Förlikningen innebär inte en riktig lösning eftersom de kommer att fortsätta med besprutningarna nära oss. Men om en enda droppe glyfosat faller på vår mark kommer vi att protestera - och vi kommer att kämpa in i det sista för att erhålla skadestånd för det som förstörts, säger Daniel Alarcón, ordförande för Forccofes, en federation för bondeorganisationer i provinsen Sucumbios.

Enligt Alarcón har tiotusentals människor drabbats av hälsoproblem och fått en försämrad livskvalitet till följd av Colombias besprutningar mellan år 2000 och 2007 nära den ecuadorianska gränsen.

En undersökning gjord av Forccofes visar att cirka 15 000 familjer i gränsområdet i fråga och 10 000 familjer längs floden San Miguel drabbats mest av besprutningarna.

- Effekterna är fortfarande kännbara och produktionsnivåerna har inte kunnat återgå till de normala. Tidigare kände knappt någon till sjukdomen cancer, men nu dör människor ständigt i denna sjukdom på grund av att vattendragen förorenats av glyfosat, säger Alarcón som bor i gränstrakten General Farfán.

I förlikningen framgår att den koncentration av glyfosat som använts vid besprutningarna varit 44 procent, trots att tillverkaren Monsantos har satt en övre gräns för användningen till 29 procent.

Tydlig koppling till hudproblem

En studie som har genomförts av två professorer vid ett universitet i Bogota, om flygbesprutningarnas effekter på människors hälsa, visade en tydlig koppling till hudproblem bland befolkningen och ett ökat antal missfall.

Den uruguayanska politiska analytikern Laura Gil, som kommenterat villkoren i uppgörelsen som nåddes i Colombia den 1 oktober, säger till IPS att det är oacceptabelt att förlikningen nåddes genom hemliga diplomatiska förhandlingar. Hon framhåller att överenskommelsen inte har behandlats av den colombianska kongressen.

- Det är uppenbart varför - eftersom lagstiftarna skulle kräva ett stopp för besprutningen.

Amira Armenta vid Transnational Institute, en sammanslutning av forskare och journalister från hela världen som söker lösningar på globala överlevnadsfrågor, menar att förlikningen inte kommer att förändra någonting eftersom Colombia kommer att fortsätta med besprutningarna i gränstrakterna.

Enligt FN:s narkotika- och brottsbekämpningsorgan UNODC, var Nariño och Putumayo i Colombia de provinser i landet som hade mest kokaodlingar i förhållande till ytan år 2012.

- Under det senaste decenniet har besprutningarna i Nariño varit som störst, men trots det fortsätter området att vara den största kokaproducenten, enligt Armenta.

Text: Ángela Meléndez och Constanza Vieira/IPS