”Kampen är global”

Den tolfte oktober är det ursprungsbefolkningarnas internationella motståndsdag. Namnet antyder att ursprungsbefolkningarnas strävan efter erkännande och rättigheter är gemensam, trots de stora skillnaderna kulturerna sinsemellan. Den aymaraindianske konstnären Aymar Yuthawy förklarar hur kampen är universell.

Ackompanjerad av vågorna i den chilenska ökenstaden Iquique sitter Aymar Yuthawy och garvar i en träbit. Det ligger något stillsamt över den långhåriga mannen, men hans historia är omvälvande.

Aymar föddes år 1950 i en liten by i norra Chile men flyttade omkring mycket med sina föräldrar. De arbetade i gruvor och bosatte sig där det fanns jobb. I skolan kunde Aymar bli retad för sin kulturella identitet, men det upphörde när han flyttade till Santiago för universitetsstudier. Där fanns det integration i klassrummen, på gatan var dock livet segregerat.

Född i Chile - ändå är svaret på frågan om han känner sig chilensk ett bestämt nej. Han är aymaraindian, och aymara finns också i Peru, Argentina och Bolivia.

-Vi är enade, vi är samlade, säger Aymar och ler av tanken.

Aymara har dock inget samlande politiskt råd motsvarande samernas sameråd. Aymaraindia-nen med den största politiska makten idag är Bolivias president Evo Morales.

-Det som har hänt i Bolivia liknar på många vis det som hände i Sydafrika: Ursprungsbefolk-ningen är i majoritet men blir under en lång period förtryckt av erövrarna. De vita styr gru-vorna medan de svarta eller indianerna arbetar i dem. Men sedan sker en förändring, en slags revolution, och ursprungsbefolkningarnas ledare blir president, säger Aymar och syftar på Morales och Nelson Mandela.

Sedan förklarar han att eftersom de bolivianska ursprungsfolken utgör majoriteten i sitt land påverkar de mer än de chilenska när de till exempel går samman mot utländska företag.

För kampen via sin konst 

Aymar vill också vara med i den kollektiva kampen och är politiskt aktiv via sin konst. Som student var han med i studentföreningarna. Det var det engagemanget som efter Pinochets militärkupp 1973 gjorde så att myndigheterna inte såg honom önskvärd som fri medborgare.

-Först gömde jag mig på massa olika platser och sedan gick jag i exil. Det var så jag hamnade i Ecuador. Där var jag lärling för Oswaldo Guayasamín, säger Aymar, stolt över att ha målat med en av kontinentens mest erkända konstnärer.

-I Ecuador saknade jag min familj. Men jag målade deras historia, jag målade det som hände i Chile, folkets vittnesmål och traumatiska upplevelser.

När militärregimen föll vid 80-talets slut återvände Aymar.

-Det var då jag på allvar började utveckla den andiska och aymariska delen av mitt konstnär-skap.

Vi pratar om att det finns en internationell motståndsdag för ursprungsbefolkningar. Aymar menar att "kampen är global" eftersom ursprungsbefolkningar ofta tampas med samma poli-tiska problem och det dessutom finns likheter mellan kulturerna, till exempel i konsten. Det har han lärt sig genom konstnärsvänner som är aboriginer och samer.

-Estetiken är inte likadan som i den västerländska samtidskonsten. Kroppsidealen är helt annorlunda; i min kultur är kvinnorna korta, tjocka och mörka och inre kvaliteter är viktigast. Även guld värderas annorlunda. I väst betyder det rikedom, för oss är det en helighet. Ursprungsbefolkningar har också ofta en starkare betoning på förbindelsen med kosmos och jorden, på olika element i naturen. Synen på människan är mer kollektiv än individuell. Dess-utom finns inte någon stark merkantilism. Det präglar ursprungsbefolkningars konst eftersom konstverken då inte blir produkter eller handelsvaror.

Ett synsätt som kan lära mycket

Aymar berättar vidare om ursprungsbefolkningars jordbrukstraditioner som varken är storska-liga, eroderar jordar eller förgiftar. Han talar om att bara äta ett urval djur istället för att slakta en hel flock.
De synsätt Aymar talar om går i linje med det som ofta räknas in i begreppet "hållbar utveckl-ing", som resurshushållning, decentralisering och en kollektivistisk syn på välmående. Det är svårt att inte tänka att västerländska samhällen som förstör miljön och präglas av ekonomiska kriser har mycket att hämta från ursprungsbefolkningarnas levnadssätt. Men för att göra det måste dessas kulturer och språk erkännas av nationella myndigheter.

-Chile har godtagit den internationella lagen om ursprungsbefolkningarnas rätt, men den rätten är inte tillräckligt invävd i den nationella lagen, säger Aymar, beslutsam att vara med i rörelsen för att förändra detta. Det är han genom att sitt 26 år långa konstnärskap som illustrerar problemen och sprider aymarisk kultur.

-Det var bara de 26 första åren, säger han och böjer sig över träbiten för att fortsätta garva fram sitt nästa konstverk.

Text och foto: Rebecka Bülow