Jordbruksstrejken i Colombia leder till dödsfall och skadade

Jordbruksstrejken med rikstäckande vägblockader och sociala protester i Colombia är nu inne på sin tredje vecka. Protesterna kulminerade förra torsdagen i huvudstaden Bogotá, med krigsliknande scener som resulterade i skottlossning, vandalisering och stenkastning. Samtidigt som president Juan Manuel Santos sätter in fler poliser och militärer så växer kritiken mot kravallpolisens våldsamma ingripande i samband med strejken.

Lastbilar, träd, stenar och människor har blockerat framkomligheten på några av Colombias viktigaste motorvägar under de senaste två veckorna. Protesterna började på landsbygden men fick efter några dagar stöd från invånare i städerna runt om i landet. I sociala medier cirkulerade uppmaningar att sätta stearinljus i fönstren som tecken på solidaritet med bönderna och även i Sverige och andra länder har stödaktioner arrangerats.

Bilder och filmklipp på stenkastning och sammandrabbningar mellan demonstranter och poliser i centrala Bogota dominerade nyhetssändningarna under förra veckan. I fyra stadsdelar av Bogota utlystes undantagstillstånd.

I ett direktsänt tal under fredagsmorgonen deklarerade president Santos att 50 000 militärer och poliser kommer att sättas in runt om i landet för att kontrollera ordningen efter torsdagens kaotiska sammandrabbningar.

- Beslutet att militarisera är mycket bekymmersamt. Det legitimerar militärens användning av våld och leder till en våldspiral. Demonstrerande ungdomar är speciellt utsatta eftersom de som ses som en fara för den allmänna säkerheten, säger människorättsförsvararen Nancy Fiallo.

Landsbygden åsidosatt

Förhandlingar mellan jordbrukare i olika delar av landet och regeringen har pågått i över två veckor och i vissa regioner har avtal mellan parterna nåtts.

- Regeringen vill ha kvar privilegierna för de stora multinationella företagen och bönderna kämpar för mark, hälsa och möjligheten att kunna odla för att försörja sig, säger Wilson Zambrano, kommunikationsansvarig för lärarorganisationen ADE (Asociación Distrital de Educadores) till fackförbundet CUT.

Den colombianska samhällstidskriften Semana identifierar två huvudsakliga orsaker till den jordbruksdebatt som nu kulminerat. Att det för det första saknas en statlig jordbrukspolitik som innefattar alla odlare, allt ifrån små- till storskaliga jordbruk. De menar, precis som Wilson Zambrano, att multinationella företag gynnas medan colombianska jordbrukare är i en situation där de inte kan försörja sig på det de producerar.

Den andra orsaken som lyfts fram är de bestående strukturella problem på landsbygden som olika regeringar inte åtgärdat, till exempel den undermåliga infrastrukturen som försvårar transport av skörd och hur böndernas utnyttjas i handelskedjan på grund av sin svaga ställning inom jordbrukssektorn.

Strejken har sina rötter i regeringens nyliberala politik som innebär att priserna på jordbruksprodukter sjunkit. Frihandelsavtalen med bland annat USA anses vara en av orsakerna till prissänkningarna.

I grund och botten handlar det om att landsbygden länge blivit åsidosatt. President Santos stabchef Aurelio Iragorri uttryckte det med orden: "Jordbruksstrejken har inte varat i 12 dagar, den har hållit på i 50 år".

- Jordbrukspolitiken i Colombia är ohållbar. Vi importerar mjölk, socker, kaffe och andra produkter som vi själva producerar i tillräcklig mängd för vår inhemska konsumtion. Men colombianska bönder kan inte konkurrera med de importerade subventionerade produkterna, menar Nancy Fiallo.

Enligt Fiallo är den pågående jordbruksstrejken annorlunda än andra protestaktioner.
- Den här strejken är speciell i det avseende att den föddes spontant samtidigt i olika delar av landet. Den är inte startad av en viss person eller grupp utan är en uppslutning av flera grupper. Personer som normalt inte höjer sin röst offentligt har blockerat vägar och genomfört andra protester för att visa sin frustration över den ohållbara situationen.

Flera dödsfall och skadade - ministrar utreds

Den nationella strejken involverar ett dussintal regioner runt om i landet och hittills har fyra dödsfall, 200 skadade och 512 gripanden rapporterats i samband med strejken och relaterade stödaktioner. Via sociala medier så som Facebook och Twitter har bilder och filmklipp som visar sammandrabbningar och kravallpolisens våld mot protestanter spridits.

- Polisen har fått order om att attackera för att skrämma protesterande jordbrukare och andra demonstranter till tystnad. Det är uppenbart att polisen använt övervåld i många fall, säger Fiallo.

Samtidigt är Fiallo kritisk till vissa demonstranters våldsamma agerande och förstörelse av egendom. Hon skulle hellre se fredliga och ickevåldsliga protestaktioner.

Paraplyorganisationen Internationella människorättskontoret för Colombia - OIDHACO (Oficina International de los Derechos Humanos Acción Colombia) bestående av 35 europeiska och internationella organisationer, fördömer polisens motaktioner som de menar strider mot yttrande- och rörelsefriheten.

I helgen kontaktade advokater colombianska myndigheter och uppmanade dessa att utreda försvarsminister Juan Carlos Pinzon, polischefen Rodolfo Palomino och chefen för kravallpolisen Rafael Méndez och deras ansvar för de vårdsamma polisiära aktioner som har dokumenterats.

Fortsatt kriminalisering av sociala proteser

Den pågående jordbruksstrejken är bara en i raden av protester som brutit ut i Colombia den senaste tiden. Tidigare har bland andra kaffe-, kakao- och risodlare gått ut i strejk. Dessa strejker och andra demonstrationer så som Marschen för offren och för fred (La Marcha por las víctimas y en favor de la paz) som genomfördes 9 april, har gjort det politiska klimatet mer laddat.
Enligt Nancy Fiallo har repressioner mot sociala ledare och människorättsförsvarare runt om i landet ökat i samband med de folkliga mobiliseringarna.

- Den senaste tidens protester har gjort att ledare på landsbygden synliggörs i större utsträckning och det blir på så vis lättare att identifiera dem för personer som vill dem illa.

Den senaste halvårsrapporten från den colombianska icke-statliga organisationen Somos Defensores visar att 37 människorättsförsvarare i Colombia dödats under första halvåret av 2013. Det är en ökning med 27 procent jämfört men samma period under 2012.

- Kriminaliseringen av sociala protester fortsätter, personer från det civila samhället som höjer sin röst anklagas för att ha gerillakopplingar och för att utgöra en säkerhetsrisk. Det liknar mer och mer det våldsamma klimatet vi hade under 80-talet i Colombia, säger Marta Gutierrez från nätverket Kvinnor för fred.

Enligt analytiker bidrar även det stundande valet 2014 till det ökande våldet mot organiserad civilbefolkning.

- Vi närmar oss valet 2014 och i valtider kommer de mörka makterna fram. De politiska nätverken som ser sig som den sociala protestens fiender konsolideras och även om de egentligen inte håller med varandra, har de samma nagel i ögat - organiserade ledare från det civila samhället. Med stor sannolikhet kommer våldet att eskalera ju närmare valet vi kommer, säger Hernan Pedraza från den colombianska tankesmedjan La Corporación Nuevo Arco Iris (CNAI).

Den 12 september träffar president Santos samtliga landshövdingar och borgmästare för att diskutera jordbruksfrågor. Till dess fortsätter det civila samhället att göra sin röst hörd för en mer hållbar jordbrukspolitik.

Text: Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Bogota