Detta är ett utskick med de senaste nyheterna från Latinamerika.nu.
Latinamerika.nu ger alternativ och aktuell information om en värld vi i Sverige sällan får läsa om, och fångar upp det stora intresse som finns för Latinamerika. Vår målsättning är att vara den mest besökta hemsidan på svenska för nyheter från Latinamerika, och den naturliga utgångspunkten för den som vill veta något om utvecklingen i regionen. Latinamerika.nu bevakar samhällsutvecklingen i relation till det stora, internationella spelet och sätter in den lilla människans värld i ett större sammanhang på ett begripligt sätt. På latinamerika.nu får annars tysta röster ta plats.
Ursprungsfolk från östra Bolivia tar till fötterna i kampen för självbestämmande. De marscherar nu mot huvudstaden La Paz. President Evo Morales avfärdar marschen som en USA-stödd komplott.
Diodora Hernández sköts i huvudet av okända män i sitt hem i samhället San José Nueva Esperanza, i västra Guatemala. Man misstänker att överfallet hänger ihop med hennes engagemang emot Marlingruvan, och det sker två veckor efter regeringsbeslutet att stänga ner gruvan tillfälligt.
Guatemalas regering har beslutat att den omdebatterade gruvan Marlin ska stängas. Gruvbolaget Goldcorp tycks dock inte vara villigt att ta order från de guatemalanska myndigheterna.
- Det finns inga bevis för att vattnet ska ha förgiftats, utan det är fullt drickbart för människor.
Nästan ett år efter massakern i Bagua återvänder den exilierade ursprungsfolksledaren Alberto Pizango till Peru. Vid ankomsten kommer han omedelbart att häktas för uppvigling.
Nicaragua har ratificerat FN-organet ILO:s konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Konventionen fastslår ursprungsfolkens rätt till självbestämmande och ägande av traditionella markområden.
I ett uttalande från FN:s internationella arbetarorganisation (ILO) uppmanas Guatemala att avbryta alla pågående gruvprojekt som påbörjats utan att ursprungsfolken rådfrågats.
Med krav på att regeringen ska följa ILO-konventionen 169, firade ursprungsfolk och lantarbetare i Guatemala den Internationella dagen för Moder Jord. På flera orter demonstrerade man för att uppmärksamma bland annat konflikten mellan gruvbolag och de drabbade byarna i olika regioner.
Trots regeringens åtgärder finns det fortfarande omfattande slav- och barnarbete bland guaranífolket i Bolivia. Det menar UNPFII, FN:s permanenta forum för frågor som rör ursprungsfolk.
Evo Morales, med rötter i Aymarafolket, har anseende som Bolivias förste ursprungsfolkspresident. Ändå tar han avstånd från den marsch som ursprungsfolk från östra Bolivia nu genomför för sina rättigheter.
I ett av Sydamerikas minsta länder lever minst två grupper ursprungsfolk utan kontakt med civilisationen. Men ett allt hårdare tryck från oljeutvinning, trädavverkning och nybyggare gör att deras existens är hotad.
Ön ligger belägen några sjömil utanför Bluefields vid den karibiska östkusten i Nicaragua. Det är den största bosättningsplatsen för ursprungsfolket Rama. I sin kamp för att rädda språket och det traditionella levnadssättet har man tagit hjälp av samernas erfarenheter.
Liksom i många andra länder i Latinamerika under det förra decenniet så kom Rafael Correas vänsterregering till makten i Ecuador med ett program som tydligt tog avstånd från den neoliberala modellen. Samtidigt finns ideologiska skillnader mellan detta projekt och ursprungsfolksrörelsen radikalare systemkritik.
Den officiella rapporten om vad som egentligen hände under sammandrabbningarna i Bagua i peruanska Amazonas förra året har blivit starkt kritiserad. Endast fyra av den specialinsatta kommisionens sju medlemmar har skrivit under rapporten.
Efter 30 år som organisation fortsätter Asociación Orewa:s kamp för Emberafolken i Chocó i södra Cololmbia. - Det gäller att väcka upp stoltheten hos oss Emberas och kämpa för det som tagits ifrån oss. Det ligger på oss unga att ta vid när våra föräldrar blir gamla.
I juni ledde blodiga protester i peruanska Amazonas till att två lagdekret som hotade ursprungsfolkens rättigheter drogs tillbaka. Fem månader senare fortsätter kampen mot de resterande dekreten.
Sydamerikas ursprungsfolk har gjort stora politiska vinster de senaste åren men också stora förluster. Nu måste man kämpa för att behålla den makt och inflytande som man har fått i länder som Ecuador och Bolivia och samtidigt förbättra situationen i andra, mindre progressiva länder.
Fångade som i ett spindelnät mellan olika väpnade grupper. Utsatta och rädda för att hamna i skottelden mellan människor med vapen, gör urfolken i Bojayá och Zona Carretera allt de kan för att få uppmärksamhet från det internationella samfundet. Utan hjälp utifrån kan de inte ta sig ur den desperata situationen.
.gif)
