Kultur

Spansk fotograf fångar bolivianska själar

Enligt aymarátro präglas vår personlighet av tre typer av själar. Dessa själar har den spanske fotografen Gabriel Barceló fångat på bild. I sin utställning ”AJAYU, blickar från själen” manifesterar Gabriel Barceló att själen inte försvinner när ett foto tas, snarare tvärtom.

Gott nytt 5518!

Ett hundratal förväntansfulla bolivianer av aymaraursprung gick upp i ottan för att hälsa det nya aymaraåret välkommet.- Jallalla! Jallalla! Hurraropen på aymara ljuder när solens första strålar kravlar sig över horisonten. Prick klockan 07.10 precis som beräknat sträcks hundra par handflator upp för att vidröras av Intis, solens, första ljus denna säregna junidag. Ceremonin äger rum på en kulle i byn Guaqui, 85 kilometer från Bolivias huvudstad La Paz. Nyårsfirarna häller sprit över brasan och offrar vatten till moder jord. Elden förintar dåliga minnen och vattnet renar inför det nya året.

La Yuma ger nytt hopp

Nicaragua har väntat 20 år på en egen film. Nu har La Yuma lockat fler biobesökare och dragit in mer pengar än de Hollywoodfilmer som visas samtidigt i landet. Yuma är boxaren som ger Nicaragua nytt hopp.

 Filmen har visats på filmfestivaler runt om i världen, bland annat i Göteborg, och har redan vunnit flera internationella priser. Regissören Florence Jaugey berättar om den långa vägen fram till succé. 



Journalist med livet som insats

I boken "Jag låter mig inte skrämmas" skildrar den mexikanska journalisten Lydia Cacho sin kamp för att skyldiga till barnpornografibrott och trafficking ska straffas. Det är en ångestfylld skildring av dagens Mexiko, där de som har pengar och makt köper sig sanningen och frihet från ansvar. Att Lydia Cacho inte låter sig skrämmas är nästintill ofattbart. Sedan hon 2005 gav ut boken "Los demonios del Edén", där hon beskrev några av Mexikos mäktigaste affärsmän och politikers koppling till barnpornografi och trafficking, har hon levt under ständiga dödshot.

Tidningsmakare bekämpar fördomar inifrån Argentinas slum

Befolkningen i kåkstaden Bajo Flores i södra Buenos Aires tröttnade på de stora mediernas stereotypa bevakning av sin stadsdel. De startade en egen tidning för att rapportera om annat än droghandel, kriminalitet och fattigdom. - Vi är inte intresserade av konflikter som säljer, att sprida rädsla eller skapa ett vi-och-dem-tänkande. Vi har en annan uppfattning om vad en tidning ska handla om och vill ge lokalsamhället en egen röst, säger Agustín Garone, en av skribenterna.

Las Ñatitas är dödskallarnas dag

Den andinska traditionen “Las Ñatitas” till hyllning av dödskallar firas varje år den 8 november i Bolivia. Kyrkogårdarna fylls av folk som dekorerar skallarna de vanligtvis förvarar hemma med blommor, cigarrer, kokablad, kepsar och solglasögon. För tidningen La Razon berättar Rosa Mamani att när hennes man dog för nio år sedan behöll hon hans skalle när han kremerades för att han ska vaka över familjen.

Skakande film om kriget mot gerillan

*"Faustas pärlor" handlar om en kvinnan Faustas trauma efter att hennes mor blivit våldtagen under folkkriget i Peru. I februari vann filmen Guldbjörnen på filmfestivalen i Berlin som första peruanska film genom tiderna. Nu visas filmen även på svenska biografer.*

Kasper får skratta åt skräcken

När Carolina Cifuentes Paolo Iorio tar fram sina kasperdockor är uppmärksamheten total. Kasperteatergruppen Chúmbala Cachúmbala ger röst åt tysta och utsatta barn i Guatemala. Men även en vuxen publik uttrycker känslor och vågar ta plats när de talar med dockorna.

De döda på besök i hemmen

Allhelgonafirandet i Bolivia liknar inget av det stillsamma firande vi är vana vid i Sverige. Latinamerika.nu vägleder dig bland de bolivianska traditionerna. _Brödet_ Hela veckan före allhelgonahelgen bakas det för fullt i de bolivanska hemmen. Det görs roscas (kransar), empanadas (piroger), masitas (sött bröd) och biscochos (småkakor) men framförallt t’anta wawas (bröd-barn) - det vill säga bröd i form av personer.

Kampsångerskan "La Negra" är död

*Mercedes Sosa är död. Men hon kommer att leva för evigt genom sina sånger! Så löd hyllningarna efter den 74-åriga argentinska kampsångerskans död.* Mercedes Sosa dog efter en tid på sjukhus i sviterna av lung- och njurproblem. Sosa kom från en fattig familj med rötter dels från quechua-folket och dels från Frankrike. Hennes smeknamn var ”La Negra” – den svarta. Klädd i röd poncho och med långt svart hår var hon en av de största frihetssångarna under decennier av motståndsrörelse mot sydamerikanska diktaturer.

Sidor

Prenumerera på Kultur