Historiskt val av domare

Idag går bolivianerna till urnorna för att välja nya lagmän till landets domstolar. Tanken är att reformera och avpolitisera ett sedan länge korrupt och politikerstyrt rättsväsende.

Det är första gången i landets historia som domare väljs genom offentlig folkomröstning och medan regeringen talar om fördjupad demokrati så kritiseras hela valprocessen starkt av oppositionen.

Den offentliga anledningen till folkomröstningen är att återskapa medborgarnas förtroende för rättssystemet genom att demokratisera valet av domare till landets viktigaste domstolar, däribland högsta domstolen. Enligt presidenten är det de senaste årens erfarenheter av korrupta lagmän, tillsatta bakom lyckta dörrar av nyliberala regeringar, som drivit honom till att genomföra denna drastiska reform.

En rättviserevolution

Vicepresidenten Alvaro García Linera menar att det under tidigare regeringar varit de konservativa partiledarna som delat upp domarposterna mellan sina bekanta advokater som sedan sett till att deras korrupta förehavanden aldrig fått några rättsliga följder.

Med omröstningen är syftet att den juridiska makten inte längre ska vara subordinerad den politiska makten. Regeringen hoppas på en rättviserevolution. Ett reformerat rättssystem som inte bara är till för de som har pengar och kontakter utan där alla har samma juridiska rättigheter.

Dyr och kritiserad process

Folkomröstningen som hittills kostat regeringen över 100 miljoner kronor är mycket kritiserad, inte bara av oppositionen utan även av regeringsanhängare. Det faktum att alla kandidater först har godkänts av parlamentet, där regeringspartiet MAS har majoritet, har skapat misstron att valet ska leda till motsatta resultat än de önskade, nämligen att domstolarna blir helt styrda av regeringspartiet.

De 115 godkända kandidaterna kritiseras bland annat för låg kompetens och för att de alla sägs tillhöra MAS. En annan kritiserad punkt är svårigheten för medborgarna att veta vem man ska rösta på. Privata valkampanjer har förbjudits för att förhindra att de som har mest pengar kan göra störst kampanj, detta har dock bidragit till att folket fått mycket liten information om de olika kandidaterna.

Rösta blankt eller rösta TIPNIS

Risken är att omröstningen blir en flopp och att oppositionens kampanj att rösta blankt med ett streck över det 90 gånger 45 centimeter stora röstkortet, går hem.

Parallellt med oppositionens motkampanj har även många medlemmar i olika rättviseorganisationer som stödjer ursprungsfolkens marsch mot vägbygget genom TIPNIS gått ihop för att använda folkomröstningen för att utrycka sitt missnöje mot regeringens kompromisslösa och våldsamma agerande i TIPNISfrågan. Istället för att kryssa för någon kandidat uppmanar de att skriva TIPNIS över hela röstkortet.

 

Text: Annika Vargas, Latinamerikagrupperna
Foto: Ida Lind, Svalorna Latinamerika