Historisk dom för Sarayakufolket i Ecuador

Efter år av utredningar har den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter dömt till ursprungsfolkets Sarayakus fördel mot staten Ecuador. Folket borde ha tillfrågats innan oljeföretaget CGC fick tillträde till deras territorium. Domstolsbeslutet ses som en milstolpe i erkännandet av ursprungsfolkens rättigheter. 

Domstolen slår fast att den ecuadorianska regeringen bröt mot ILO 169, en internationell konvention gällande ursprungsfolks rättigheter, genom att inte tillfråga Sarayakufolket innan de gjorde intrång på deras territorium. Ett intrång som i det här fallet innebar att företaget Compañia General de Combustibles (CGC) tilläts att utvinna olja på Sarayafolkets territorium. Domen baseras också på det faktum att den ecuadorianska staten har riskerat människors liv, då det finns stora mängder sprängmedel nedgrävt i marken på området.

Lång kamp

Det var 1996 som det argentinska oljeföretaget Compañia General de Combustibles (CGC) fick tillstånd av den dåvarande regeringen att påbörja sina utforskningar. Samma år började konflikten med Sarayakufolket.

Sarayakufolket tog kampen till en internationell nivå och lade fram fallet i den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter. Ett organ under den mellanstatliga organisationen Amerikanska staternas organisation (OAS).

Förra året vittnade Sarayakufolkets ledare José Gualinga om vad folket utsatts för av oljeföretaget inför domstolen i Costa Rica. Amnestys nyhetsportal citerar Gualinga:  

- De har förföljt oss, hotat oss och blockerat våra floder så att vi inte kan resa.

Gualinga berättade också om militariseringen av området och företagets väpnade styrkor. Han vittnade även om att den del av de 1400 kilo högexplosiva sprängmedel som företaget placerade ut marken för att hitta oljan fortfarande ligger kvar.  

Nu, ett år senare har domstolen dömt till Gualingas och Sarayakufolkets fördel, skriver tidningen El Universo.

Domstolens dom är bindande och ett antal krav har skickats till Ecuadors regering, som nu måste uppfyllas. Bland dem finns kravet om att regeringen genomför en offentlig ursäkt till Sarayakufolket. Efter år av smutskastning blir detta en symboliskt viktig åtgärd. Därutöver tillkommer krav om ekonomisk kompensation och avlägsnande av de nedgrävda sprängmedlen, liksom obligatoriska kurser om ursprungsfolks rättigheter för militär, polis och domstolsväsende.

Rätten att bli tillfrågad 

Bland kraven finns också order om att Ecuador ska vidta åtgärder för att säkerställa att ursprungsfolk tillfrågas om de projekt som utförs inom deras territorier. Denna rättighet, fastställd i ILO-avtalet 169, har ratificerats av Ecuador liksom de flesta Sydamerikanska stater. Trots detta är det sällan den respekteras.

Mario Melo, advokat för Sarayakufolket skriver i tidningen El Razon att domstolsbeslutet blir en referens vad gäller denna rättighet. Liknande skriver Amnestys nyhetsportal och påminner om att det finns hundratals fall som påminner om Sarayakufolkets; där konstruktionen av motorvägar, oljeledningar, vattenkraftverk och gruvprojekt sker inom ursprungsfolks territorier, utan att de har blivit informerade eller tillfrågade, trots att projekten kommer att få förödande konsekvenser för deras överlevnad.  

Domstolsbeslutet ger också anvisningar om hur rätten om att bli tillfrågad ska utföras i praktiken. Det ska vara ett verktyg för deltagande, för att skapa en dialog med syfte att nå konsensus mellan båda parterna.  
      
- Tillfrågandet kan inte bestå av att man delar med sig av beslut som redan har fattats. Ecuador måste anstränga sig för att skapa en öppen och ärlig dialog, som baseras på ömsesidig tillit och respekt, säger Fernanda Doz Costa, från Amnesty International, till organisationens egen nyhetsportal.  

Ecuador har fram tills nyligen förnekat ansvar i konflikten. Istället för dialog och konsensusskapande har Sarayakufolkets protester smutskastats av regeringen. Amnesty släppte nyligen en rapport som visar på hur den ecuadorianska staten använder alla juridiska medel till hands för att avskräcka människor från att protestera mot gruv- eller oljeprojekt inom deras territorier. Sarayakufolket och ursprungsfolk beskrivs som motståndare till "utveckling".

Sarayakufolket å sin sida har en annan åsikt om vad ordet utveckling betyder. Tidningen Latinamerika besökte för några år sedan Sarayakufolket. Franco Viteri, före detta ledare för Sarayakufolket sa då:

- Vi är inte fattiga, vi är inte ett folk i "utveckling". Vi är rika med vår natur och vår rena luft. Vår kamp är inte bara för oss, vi vill behålla vår skog för att bevara klimatet på hela planeten. Vi vill lära länderna i Europa och USA att använda mindre energi. Det finns inte bara en utvecklingsmodell; vi har också utvecklats under tusentals år. Vi har utvecklat vårt eget samhälle och vår rikedom.

Text: Kim Moberger, Latinamerikagrupperna