Med två månader kvar av året ser 2011 ut att gå till historien som ett av de våldsammaste åren i Guatemala sedan inbördeskriget. Attacker mot människorättsförsvarare har blivit allt allvarligare.

År 2009 omnämns ofta av den guatemalanska människorättsorganisationen Udefegua (Unidad de Protección a Defensoras y Defensores de Derechos Humanos, ungefär Centret för skydd av människorättsförsvarare) som det våldsammaste året sedan inbördeskriget, både vad gäller generell brottslighet och brott mot de mänskliga rättigheterna. Under 2010 minskade våldet något, men nu ser det ut som att 2011 kommer att bli ett ännu våldsammare år än 2009. I augusti presenterade Udefegua sin senaste rapport om mänskliga rättigheter i Guatemala och med fyra månader kvar av året hade 302 anmälningar om attacker eller hot mot människorättsförsvarare kommit in, att jämföra med 353 attacker och hot för hela år 2009. Antalet mord på människorättsförsvarare är redan lika många som för två år sedan, sexton personer har dött på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter.

Fortsatt kriminalisering av sociala rörelser

Udefegua tar upp kriminaliseringen av sociala rörelser samt årets presidentval som faktorer som kan ha påverkat våldsnivåerna i landet. Staten använder den organiserade brottsligheten som ett svepskäl för mer repressiva metoder, vilket gör människorättsförsvarare mer sårbara. I samband med kriminaliseringen har en överdriven användning av våld ökat och typen av hot och attacker mot människorättsförsvarare har förändrats genom åren.

Under 2009 och 2010 var de vanligaste attackerna skriftliga hot följt av hot per telefon och slutligen direkta hot. Idag är de vanligaste attackerna olaglig arrestering, förföljelse och förödmjukande behandling från myndigheter, vilket pekar på att statens inblandning i attackerna har blivit mer uppenbara.

Samtidigt som kriminaliseringen av sociala rörelser pågår sker också en stigmatisering av människorättsförsvarares idéer och förslag. Detta tar sig tydligast uttryck i media och via statliga pressmeddelanden, där människorättsaktivister målas ut som våldsamma brottslingar, men också genom ryktesspridning och förtal. Detta gör det enklare för staten att rättfärdiga repressiva medel. Genom åren har många människorättsförsvarare sett sig tvungna att dra sig tillbaka på grund av rädsla för förföljelse och attacker. Tusentals bönder och ursprungsfolk har gett upp kampen om sin rätt till mark och naturresurser för att slippa statlig repression.

Ökat våld under valår

Udefegua uppmärksammar också årets presidentval som en faktor som kan ha påverkat de höga våldsnivåerna i landet. Det har varit svårt att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna då valrörelsen tagit upp allt utrymme i media. Men det har också varit mycket brott inom själva valrörelsen. Enligt den statliga människorättsombudsmannen (PDH) i Guatemala har cirka 35 personer inblandade i valrörelser mördats.

Också kvinnors utsatta situation är källa till oro menar rapporten, och speciellt den utsatthet det innebär att vara kvinna och människorättsaktivist. Av de 302 hot eller attacker mot människorättsförsvarare som registrerades under 2011 fram tills augusti, var 72 riktade mot kvinnor. Våldet som kvinnorna utsätts för är ofta könsspecifikt. När kvinnor mördas på grund av att de är kvinnor kallas detta för femicidio (jämför homicidio). Antalet femincidios ökar ständigt i landet.

Text och foto: Karin Bender, Kristna Fredsrörelsen