Latinamerika är en farlig kontinent för kvinnor. Över 50 procent av den kvinnliga befolkningen på kontinenten har blivit utsatta för någon sorts våld, enligt siffror från FN.

På onsdagen, den internationella dagen mot genusbaserat våld, högtidlighölls i Dominikanska republiken liksom över hela världen, dödsdagen för de tre systrarna Mirabal. Systrarna mördades under diktatorn Trujillo på 60-talet. FN och dess Santo Domingo-baserade forskningsinstitut UN-INSTRAW understryker att våld mot kvinnor är ett hot mot den mänskliga säkerheten. I Latinamerika och Karibien, den region i världen med de största inkomstklyftorna í världen, hotas mänsklig säkerhet av konflikter, tvångsförflyttningar, kriminalitet och bristande politisk styrning. Kvinnor och barn är ofta de mest utsatta i dessa situationer. Men kvinnor är också utsatta för specifikt genusbaserat våld, såsom sexuellt våld och sexuella trakasserier, intrafamiliärt våld, hot och så kallade ”feminicidios” – mord på kvinnor just för att de är kvinnor.

Alejandrina Germán, sekreterare för kvinnofrågor i Dominikanska republiken Fotograf: Willian Silveira

Siffrorna för genusbaserat våld i regionen är höga. I Bolivia, till exempel, uppger 52 av kvinnorna mellan 15 och 49 år att de utsatts för fysiskt våld av sin partner, 17 procent av kvinnorna i Haiti har blivit utsatta för sexuellt våld och 68 procent av de peruanska kvinnorna har utsatts för psykologiskt våld.

I Dominikanska Republiken beräknas en av fem kvinnor på landsbygden och en av fyra i städerna ha utsatts för någon sorts fysiskt våld. Mellan åren 2000 och 2008 begicks nästan 1 500 så kallade feminicidios.

Rosemary, en ung dominikanska, berättar om när hennes far dödade hennes mor.

- Hon var 33 år och gravid i fjärde eller femte månaden. Hemma hos oss förekom inte några öppna slag, men jag märkte alltid av hennes rädsla. Det värsta med våldet mot kvinnor är den process som kvinnorna måste leva med. Det är som att dö, långsamt, varje dag, säger hon.

Ursprung i genusroller

Statliga säkerhetsinstanser, som polis, militär och rättsväsende, spelar en huvudroll i arbetet mot det genusbaserade våldet. Den 25 november samlades representanter för det dominikanska kvinnosekretariatet, rättsväsendet och internationella instanser för att diskutera ämnet.

- Våldet mot kvinnor har sitt urprung i de genusroller som förekommer i samhället. När det är kvinnan som städar mannens hus, tvättar hans kläder, när hon är beroende av honom ekonomiskt, får mannen en känsla av att han äger henne, att han är starkare än henne och står över henne, säger Alejandrina Germán, regeringens sekreterare för kvinnofrågor.

Svaret på problematiken är multisektoriellt, menar Alejandrina Germán och nämner, förutom säkerhetssektorerna, även skolan och kyrkan.

- Det är allas vårt ansvar, säger hon.

Ett av de viktigaste fenomenen att verka mot är den straffrihet som härskar i många länder i fall av genusbaserat våld. Rosemary berättar:

- Min pappa åkte i fängelse ungefär två månader. Två månader! Även om det fanns ett erkännande och ett vittnesmål. Det berodde på att han hade en advokat som var en inflytelserik person på den tiden.

Fel att tala om passionsbrott

Rosemary är arg över hur samhället fortfarande ser på genusbasserat våld. Där man talar om passionsbrott och frågar vad kvinnan gjort för att utlösa våldet.

- Det är inga passionsbrott, för det handlar inte om passion. Och man kan inte ställa frågan ”varför”, för det finns ingening en kvinna kan göra för att förtjäna att bli mördad. Frågan ”varför” är felformulerad i sig, säger hon.

Över tio år har gått sedan Rosemary miste sin mamma och i dag har hon kommit till en punkt där hon känner att hon kan gå vidare i livet. Från hatet som länge överspeglade allt i hennes tillvaro. För framtiden vill hon se ett samhälle där barnen redan som små lär sig att respektera alla, oavsett kön.

Tove Silveira