Framsteg i Colombias fredsprocess

Under söndagen meddelade företrädare för regeringen och Farc att de har nått ett avtal om jordbrukspolitiken/markfrågan. Ett av de fem teman som behandlas under fredsförhandlingarna.

Nyheten kom något oväntat eftersom många analytiker ansett att just jordfrågan har varit det största hindret för att nå ett fredsavtal. Historiskt sett har ingen lyckats åstadkomma reformer för rättvisare jordfördelning i landet. 1,15 procent äger 52 procent av den odlingsbara marken. I det presenterade avtalet ingår sex olika delar där bland annat tillgång till jord, krediter och ekonomiskt stöd till lokala jordbrukare diskuterats.

Enligt den kommuniké som regeringen och Farc skickat ut kommer avtalet att innebära en "radikal förändring av jordbruket" och ska bidra till en mer jämlik jordfördelning. Situationen för jordlösa och småbrukare med liten tillgång till jord ska prioriteras med målet att utrota undernäringen bland befolkningen.

Känslig fråga för finanseliten

Detta är givetvis en stor framgång för president Santos som nu kan visa på ordentliga framsteg i fredsprocessen. En process som är kontroversiell i Colombia. Det kommer med stor sannolikhet öka spänningarna inom högern, som något förenklat består av finanseliten och jordägarna. Jordreformen sätter press på de konservativa jordägarna, där den före detta presidenten Álvaro Uribe är en av de mer kända profilerna, genom att de riskerar att förlora en del av den makt som de har åtnjutit i århundraden.

Den mer nyliberala och finansinriktade delen av högern, som president Santos tillhör, kan däremot stärka sin makt via jordavtalet genom att visa på pragmatism och en verklig möjlighet att kunna driva igenom ett fredsavtal.

Att uppgifterna om att regeringen och Farc nått ett avtal nästintill är sensationella understryks av att Farc bildades på 60-talet till stor del på grund av den ojämlika jordfördelningen.

Text: Joel Pousette Lilljeqvist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó

Kommentarer