Strid om Honduras grundlag skakar återigen Centralamerika

Honduras skakas återigen av en politisk kris. Åtta år efter statskuppen har presidenten infört undantagstillstånd för att kväsa protester mot ett valresultat som aldrig blir klart. Militär sätts in mot demonstranter som menar att presidentens omvalskampanj bryter mot grundlagen, som oppositionen vill skriva om.

Natten till idag dödades fyra unga män i staden Choloma, i norra Honduras. De deltog i protester mot den långsamma rösträkningen och pstått valfusk i förra söndagens president- och paralmentsval. De dödande skotten avlossades av militärpolis, som satts in för att hjälpa polisen att bekämpa landets våldsamma ungdomsgäng. Nu används de för att hindra demonstrationer.

Samtidigt uppmanade oppositionens presidentkandidat Salvador Nasralla militären att vända sig mot den sittande presidenten Juan Orlando Hernandez. Enligt Honduras grundlag ska militären agera mot makthavare som missbrukar grundlagen, vilket också skedde 2009 när den dåvarande presidenten Manuel Zelaya avsattes i en kupp.

Bakom kuppen för åtta år sedan stod partiledningen i det konservativa Nationalistiska partiet, stora delar av näringslivet och den katolska kyrkan. De satte in militären mot Manuel Zelaya efter att han försökt genomföra en folkomröstning för att låta väljarna bestämma om grundlagen skulle skrivas om eller inte.
Honduras grundlag tillåter inte att en president ställer upp till omval. Kuppmakarna menade att det var vad Manuel Zelaya försökte ändra på. I det val som följde på kuppen, i november 2010 vann kuppmakarnas kandidat, Porfirio Lobo, och hans partikamrat, Juan Orlando Hernandez, valdes till talman i parlamentet.

Som talman i kongressen drev Juan Orlando Hernandez igenom en rad kontroversiella lagar.
Bland annat avsatte parlamentet 2012 fyra domare i landets högsta domstol, vilket strider mot grundlagen. De fyra domare som valdes som ersättare stod talmannen och presidenten närmare politiskt.

Året därpå gjorde parlamentet det möjligt att med parlamentarisk majoritet avsätta valda ämbetsmän, oavsett post, till exempel domare i Högsta domstolen. Senare samma år valdes Juan Orlando Hernandez till president. Han lät då Högsta domstolen ogitiligförklara de paragrafer i grundlagen som hindrar presidenten från att ställa upp till omval.

Honduras grundlag säger klart och tydligt att den bara kan ändras av parlamentet. Den politiske analytikern, och tidigare inrikesministern Victor Meza är inte förvånad över utvecklingen.
– Högsta domstolen kan inte ändra grundlagen. Det kan bara parlamentet göra. Högsta domstolen har inte rätt att göra så, men i det här landet respekterar inte politikerna lagen så Hernandez bytte ut de domare som inte lydde honom. Och om landet saknar en oberoende rättsapparat, då finns det ingen rättssäkerhet och då fungerar inte heller demokratin, säger Victor Meza när jag träffar honom i Honduras.

 Victor Meza beskriver Honduras som en sviktande stat, på väg mot en diktaturliknande situation. Han anser att den enda lösningen på den pågående krisen är att ändra grundlagen. Det har också varit oppositionens krav såväl i valet 2013 och som i år. 

När jag intevjuade Xiomara Castro, som var presidentkandiat för väsnterpartiet Libre inför valet 2013 var hon tydlig med att en av de första saker hon tänkte göra om hon blev vald var att tillsätta en grundlagsförsamling. Hon är gift med Manuel Zelaya, som idag är partiledare för Libre.

– När vi får makten kommer vi att tillsätta en grundlagsförsamling för att ta fram en ny grundlag. Väljarna ska få rösta om hur församlingen ska se ut och vilka som ska sitta i den, säger Manuel Zelaya när jag träffar honom i en tv-studio i Tegucigalpa inför årets val.

I årets val bildade Libre en koalition med det lilla socialdemokratiska partiet PINU och Antikorruptionspartiet, PAC, som är ett mittenparti som leds av Salvador Nasralla. Han är en populär tv-stjärna och känd över hela landet. Han gick in i politiken inför valet 2013 med målet att bryta de två stora etablerade partierna, det nationalistiska och Liberala partiernas maktmonopol.

Salvador Nasralla är inte lika tydlig när det gäller en grundlagsförsamling, men hans tankar om hur han vill hjälpa landets många fattiga människor sammanfaller väl med paret Zelaya-Castros idéer.

– Ungefär hälften av den honduranska statsbudgeten försvinner i korruption och i de privata företagarnas fickor. Tänk om vi istället använde dessa pengar till att ge mat åt de fattiga. Som president ska jag ge de fattiga gratis mat i kanske sex månader och sen ska jag ge dem arbeten i sex månader. Och tro mig det finns många sätt att skapa arbeten på i det här landet, som ingen gör. Vi kan bygga många fler skolor över hela landet och mer infrastruktur som sätter folk i arbete. Och så skulle jag satsa mer på skolan. Om folk på landet hade gått i skolan skulle de inte välja borgmästare och presidenter som stjäl från dem, säger Salvador Nasralla när jag träffar honom.

Honduras är näst efter Haiti det fattigaste landet på det västra halvklotet. Sedan statskuppen 2009 har andelen fattiga ökat. Idag lever två av tre honduraner i fattigdom. Det är också ett av de mest korrupta länderna i Latinamerika, enligt organisationen Transparency International.

Överlag har människors rättigheter i Honduras försämrats dramatiskt sedan statskuppen 2009. Organisationen Freedom house som mäter friheten i världens länder menar att situaionen var bättre före kuppen än vad den är idag. Antalet övergrepp på människorättsförsvarare har också ökat. Enligt organisationen Global Witness är Honduras ett av världens farligaste länder för människor som försvarar miljön och naturresurser mot exploatering av företag.
Den pågående krisen i Honduras bottnar, enligt analytikern Victor Meza i att Juan Orlando Hernandez, det Nationalistiska partiet och stora delar av de Liberala partiet, och även näringslivet varken vill se en ny grundlag eller en sådan radikal politik som oppositionen föreslår.

– Grundlagen spelar dem i händerna. Det är ett förlegat och juridiskt motsägelsefullt dokument som ingen behöver respektera. De är rädda att förlora den makt som detta dokumentet ger dem, säger Victoria Meza.

Att militären inte ingriper mot Juan Orlando Hernandez, trots att han så tydligt bryter mot grundlagen, beror, enligt Victor Meza på att de är medbrottslingar. Sedan statskuppen har den honduranska militären fått tillbaka mycket av den makt den förlorade när landet avmilitariserades under 1990-talet.
Den tidigare inrikesministern drar sig inte för att säga att Honduras egentligen behöver en revolution.

– Men för att göra revolution behöver man revolutionärer, och vart jag mig än vänder ser jag inga revolutionärer, säger Victor Meza.

Han varnar för att årets val kan får svåra konsekvenser. För även om det vid första anblick kan tyckas som att det saknas revolutionärer, saknas det inte folk som är beredda att ta till våld. Honduras är ett av världens mest våldsamma länder.

– Man saknar en verklig vilja att ändra saker här. De ber våra politiker genomföra reformer och politikerna lovar, men ingen håller dem till svars om de inte genomför vad de lovat. Det gör att årets val sker med samma gamla regler som förr, vilket med all säkerhet leder till valfusk, och återigen att det internationella samfundet inte agerar, säger Victor Meza.

 Text och foto:  Erik Halkjaer

Röster från Latinamerika

Fakta

Honduras gick den 26 november i år till val för president, parlament och kommuner. Dagen efter valet visade preliminära resultat att Salvador Nasralla ledde över Juan Orlando Hernandez med fem procentenheter. Då hade 57 procent av rösterna räknats.

Kort därpå slutade valmyndighetens datasystem att fungera. När det kom igång igen visade snart rösterna fördel för Juan Orlando Hernandez. Med 98 procent av rösterna räknade idag leder han med 1,62 procentenheter.
Juan Orlando Hernandez Nationalistiska parti tycks även få majoritet i parlamentet, i samarbete med ett mindre samarbetsparti, som leds av den general som ledde statskuppen 2009.

Enligt Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter hade på söndagkvällen minst 11 personer dödats i konfrontationer mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor.