Säkerhet i fokus när Funes tar emot Obama

Idag klockan åtta på kvällen, svensk tid, anländer USA:s president Barack Obama och hans fru Michelle till El Salvador. De tas inte bara emot av den salvadoranska presidenten Mauricio Funes och hans fru Vanda Pignato, utan även av tusentals demonstranter som tagit till gatorna.

Bara fem dagar före det amerikanska statsbesöket i El Salvador avslog en internationell domstol det amerikanska gruvföretaget Commerce Group stämningsansökan på 100 miljoner US dollar gentemot den salvadoranska staten. Företaget förlorade 2006 sitt tillstånd att driva en gruva i San Sebastian, i regionen La Unión i El Salvador. Detta efter att det visat sig att vattendragen i området innehöll 1 800 gånger högre halter av cyanid och tungmetaller än vad världshälsoorganisationen WHO rekommenderar.

 Commerce Group hade inte redovisat någon vinst sedan 2002, men beslöt sig ändå att 2009, inom ramen för frihandelsavtalet CAFTA stämma den salvadoranska staten. Stämningsansökan sammanföll med att ett amerikanskt dotterbolag till det kanadensiska gruvföretaget Pacific Rim också stämde El Salvador på 77 miljoner US dollar för kontraktsbrott. Imorgon, när paret Obama återvänder till USA, fortsätter rättegången mellan Pacific Rim och den salvadoranska staten i Världsbankens domstol. Pacific Rim anser att den salvadoranska staten är skyldig företaget för förlorade intäkter av guldbrytning i El Dorado-gruvan utanför det lilla samhället San Isidro, i regionen Cabañas i El Salvador.

CAFTA bör omförhandlas

Demonstranterna som idag tar emot Obama menar att CAFTA bör omförhandlas. Dels anser de att det är fel att stora företag kan stämma en stat och dels anser de att Obamas och Funes samtal om fattigdomsbekämpning blir fruktlösa oavsett resultat. Vinner Pacific Rim mot den salvadoranska staten blir det fattiga landet ändå ruinerat.

Barack och Michelle Obama har under en veckas tid besökt Brasilien, Chile och El Salvador. Syftet med besöket i El Salvador är inte bara att diskutera fattigdomsbekämpning. Andra teman på agendan är invandring, klimat- och energipolitik och framför allt säkerhetsfrågor.

För tio år sedan var antalen narkotikatillslag i Centralamerika långt färre än i narkotikakartellernas Colombia och Mexiko. För tre år sedan var de redan tre gånger fler i Centralamerika. I jakt på nya smuggelrutter har kartellerna trängt allt längre in i de demokratiskt svaga och korrupta centralamerikanska staterna.

Narkotikakartellernas inbrytning i Centralamerika sammanfaller med det kraftigt ökande våldet, växande ungdomsbrottslighet och allt mer organiserade och välbeväpnade kriminella ligor i regionen. De tre centralamerikanska länderna El Salvador, Honduras och Guatemala är idag några av de mest våldsamma länderna i världen.

Liksom under de blodiga inbördeskrigens tid är USA:s intresse i Centralamerika militärt, men även polisiärt. Det finns idag amerikanska militär stationerad i alla de tre nämnda länderna och i El Salvador har inte bara USA:s federala polis ett eget kontor, utan driver även en högskola för att utbilda de regionala polisstyrkorna i hur de bäst bekämpar organiserad brottslighet.


Vänsterpresident driver högerpolitik

Trots att Mauricio Funes är El Salvadors första vänsterpresident driver han säkerhetspolitiskt än traditionell högerpolitik. Polisen har inte bara fått mer resurser. Inte sedan kriget har så många salvadoranska militärer patrullerat gatorna i El Salvador.

När Funes tillträdde presidentposten sände han ut 2 000 soldater att hjälpa polisen att bekämpa brottsligheten. Deras mandat sträckte sig till 180 dagar. Två år senare patrullerar 7 000 soldater tillsammans med salvadoransk polis och tjänstgör även på 10 fängelser. Utvecklingen är likadan i Guatemala och Honduras.

Funes har även infört en av de tuffaste lagar mot ungdomsgängen maras i regionen. Det är sedan i höstas olagligt att tillhöra ett ungdomsgäng i El Salvador, ett lagförslag som hans parti FMLN i opposition röstat ner vid två tidigare tillfällen under 2000-talet.

Funes själv menar att hans hårda tag mot den organiserade brottsligheten och ungdomsgängen har gett resultat med kraftigt minskade våldsbrott under 2011 års början. Kritikerna hävdar motsatsen.


Ett statens krig mot ungdomar

Den nuvarande salvadoranska regeringens och den tidigare högerregeringens tuffa säkerhetspolitik har lett till ett statens krig mot ungdomar. En majoritet av våldets offer är idag 24 år och yngre. Antalet ungdomsbrottslingar i fängelserna har under perioden 2000-2009 fördubblats. Faktum med att det inte finns något som tyder på att de hårdföra lagarna har hjälpt. Sedan 2000, då våldet faktiskt minskade, har det stadigt blivit värre.

Precis om i USA:s grannland Mexiko stödjer president Obama kriget mot narkotikan, till vilket pris som helst. Den organiserade brottsligheten jagas nu över gränserna. Ungdomsgängen maras anses vara ett nordamerikanskt problem, inte centralamerikanskt.

Ungdomsgängen hyrs in som hantlangare åt inte bara narkotikakartellerna och människo- och vapensmugglarna. De hyrs också in att göra det mesta av smutsjobben. Sedan flera miljöorganisationer och lokala radiostationer i Cabañas uppmärksammat de möjliga negativa konsekvenserna av en guldgruva har flera aktivister mördats, hotats och misshandlats. Förövarna är alla medlemmar av maras, men har själva vittnat om att de hyrts in av andra.

De tuffa tagen till trots säger sig Funes vilja se en socialt mer förebyggande politik, som skulle minska utrymmet för brottsligheten. För detta behöver han USA:s och andra biståndsgivares hjälp. Det lär han tala om för Obama idag. Han kommer också med största sannolikhet att kräva att USA och FN stödjer en utvidgning av CICIG, den FN-ledda undersökningskommission som framgångsrikt bekämpat den utbredda straffriheten och korruptionen i grannlandet Guatemala. Funes vill se CICIG verka även i El Salvador och Honduras.

CAFTA kommer Funes låta vara orört. Det lovade han redan i sin valrörelse, men för den skull inte sagt att han egentligen står på demonstranternas sida när de idag tar till gatorna. Detta trots att han både bland sina partikamrater och väljare möter allt mer motstånd då de menar att han fått lite uträttat. Men han är idag fortfarande, efter två år, Latinamerikas mest populära president.

Text: Erik Halkjaer, frilansjournalist