Protester mot dammbygge skrämmer utländska investerare

*"Vatten för liv, nej till dammbyggen", står det på en av flera banderoller som har satts upp längs väggarna i byns kombinerade kyrka och samlingslokal, när det är dags för organisationen Acodet:s första stormöte. Organisationen har grundats av invånare från de byar som skulle drabbas hårdast om planerna på att bygga landets näst största vattenkraftverk, Xalalá, blir verklighet.*

Att invånarna i byarna runt floden Chixoy i Guatemala har organiserat sitt motstånd för att protestera mot att det byggs ett vattenkraftverk på deras jordbruksmark har fått utländska investerare att tveka.

- Ett enat folk kommer aldrig att besegras, utropar mötesdeltagarna gång på gång.

Torsdagen den 6 november löpte tiden för utländska investerare ut för att lämna anbud på byggandet av vattenkraftverket Xalalá. Det guatemalanska elverket (Inde) hade stora förhoppningar om att få in ansökningar från ett antal utländska investerare som tidigare hade visat sitt intresse. Men dessa drog sig ur i sista stund.

Mayaceremoni under Acodets årliga stormöte i Las Margaritas, Ixcán.: Christin Sandberg

I ett uttalande i Guatemalas största dagstidning, La Prensa Libre, förklarade en representant för det brasilianska företaget, Constructora Odebrecht, att de såg för många risker med projektet. Det handlar om risker relaterade till miljön och de förväntade kostnaderna, men framför allt risker relaterade till den sociala situationen. Med det syftade de på relationen till de byar som skulle komma att påverkas om planerna på vattenkraftverket blir verklighet. Den turbulenta världsekonomin nämndes som ytterligare en faktor som spelade en roll i beslutet att inte lämna ett bud.

Dagen efter att ansökningstiden för att lämna bud på konstruktionen av vattenkraftverket Xalalá hade gått ut, deklarerade representanter för Inde att de kommer att fortsätta arbeta för att dammbygget ska ros iland. I samband med detta gav även Indes generaldirektör Alberto Cohen besked om att elverket är fast beslutna att driva igenom projektet till vilket pris som helst. Cohen menar att det inte nödvändigtvis krävs en ny budgivningsrunda utan att Inde överväger alternativa möjligheter till finansiering, i första hand från den Centralamerikanska utvecklingsbanken, Världsbanken eller genom att kontraktera privata företag.

Det rör sig om investeringar, som skulle uppgå till ett värde av mellan 350 och 400 miljoner dollar. Enligt Inde skulle kraftverket hjälpa till att tillgodose den ökande efterfrågan på el i landet.

- Om utländska företag uppför vattenkraftverket är det inte troligt att elen kommer oss, som bor i de närliggande byarna, till del. Det troligaste är att elen kommer att exporteras samtidigt som vi förlorar både jordbruksmark och rent vatten, säger en av Acodets medlemmar.

_Christin Sandberg_
_Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala_