Ökat stöd för vänsteruppstickare inför presidentvalet i Costa Rica

Det vankas presidentval i Costa Rica. Vänsterkandidaten Jose Maria Villalta har en historisk ledning enligt en nyligen genomförd opionsmätning - vilket framförallt kan ses som en protest mot landets traditionella politiska elit. Många väljare är fortfarande osäkra och det mesta tyder på att ingen kandidat kommer att nå upp till de 40 procent av väljarstödet som krävs för att vinna i första valomgången.

Costa Ricas president- och parlamentsval går av stapeln den 2 februari. En uppstickare i valet är Jose Maria Villalta från det vänsterorienterade partiet Frente Amplio, vars stöd succesivt har ökat i opionsundersökningarna. I den senaste undersökningen från december, utförd av Univer, har hans parti 22 procent av väljarstödet. Det är historiskt i den bemärkelsen att det är första gången någonsin som ett vänsteralternativ toppar en opionsundersökning - i ett land som alltsedan 1948 har dominerats av det liberal-konservativa partiet PUSC (Partido Unidad Social Cristiana) och det mer socialliberala ditot PLN (Partido de Liberación Nacional).

Det förstnämnda partiet har dock fört en alltmer marginaliserad tillvaro de senaste åren till förmån för nya partier. Bland annat högerpartiet PML(Partido Movimiento Libertario), med dess ledare Otto Guevara, som enligt samma opionsundersökning ligger strax bakom Frente Amplio med 19 procent av väljarstödet.

Den tredje kandidaten inför valet - som för någon månad sedan såg ut att ha ett betryggande försprång - är det nuvarande regeringspartiets kandidat, PLNs Johnny Araya, som även han uppges ha 19 procent av rösterna.

Utpräglad vänsterretorik

För att bekämpa fattigdomen vill Villalta bland annat reglera landets minimilöner på ett sätt som skulle garantera att de mest basala behoven alltid kan täckas av densamma. Han har även för avsikt att stoppa den pågående utförsäljningen av statlig egendom och stimulera nya ägandeformer som varken har statlig eller privat karaktär, såsom kooperativ. Han säger sig vilja omförhandla frihandelsavtalet med USA, i syfte att eliminera villkor som kan äventyra tillgången till mediciner samt stärka arbetarnas rättigheter. Ett annat kontroversiellt förslag är att banker och försäkringsbolag ska avsätta en procentuell andel av sina vinster till ett pensionssystem.

I en kommentar till nyhetsbyrån Efe säger den politiska analytikern Claudio Alpizar, som är knuten till ett privat universitet (UCR), att stödet för Frente Amplio, som tidigare aldrig haft mer än ett mandat i parlamentet, delvis kan ses som ett uppsving för vänstern som ideologi betraktad. Men framförallt handlar det dock enligt honom om en protest mot de etablerade partierna. Den 36-årige Villala, som av sina kritiker anklagas för populism, har baserat hela sin valkampanj på att han står för något nytt och oprövat som tar avstånd från gamla maktstrukturer.

Låga popularitetssiffror för regeringen

Utvecklingen ska även ses mot bakgrund av det breda missnöjet som präglat ämbetsperioden för landets president sedan 2010, Laura Chinchilla (PLN). Den presigemättade skattereform som Chinchilla utlovade innan sitt tillträde, i syfte att mildra landets budgetunderskott, ogiltighetsförklarades av högsta domstolen. På grund av att PLN saknat majoritet i parlamentet har man även, med högst varierad framgång, tvingats samarbeta med andra partier för att få genom sin politik. Därtill har flera av Chinchillas ministrar och medarbetare tvingats avgå till följd av inblandning i korruptionsskandaler och andra oegentligheter - med konsekvensen att flera stora och omdiskuterade infrastruktursprojekt har tvingats skjuta på framtiden. Som en följd av detta åtnjuter den nuvarande regeringen, enligt en undersökning från september, lägst popularitet i förhållande till de sex senaste regeringarna.

Araya och Guevara går samman mot Villalta

Mot bakgrund av regeringens motgångar är det kanske inte så konstigt att Jhonny Araya, före detta borgmästare i San Jose, har försökt att presentera sig som en oberoende kandidat i förhållande till det egna partiets nu åtta år långa regeringsinnehav. Araya har en viss socialliberal profil och säger sig ha som mål att reducera fattigdomen i landet genom att bland annat inrätta ett ministerium för social utveckling. Han vill också reformera statliga instititutioner i syfte att förbättra statens effektivitet - bland annat för att möjliggöra infrastruktursprojekt.Den största skillnaden mot Villalta är han pratar mer i termer av ekonomisk utveckling och att han helt saknar radikal framtoning, varför han knappast ses som ett hot mot större företags välmående.

Otto Guevara , som ställer upp i presidentvalet för fjärde gången, står för en mer renodlad högerliberal linje, som syftar till att drastiskt minska statens storlek, gagna företag genom förmånliga skattesatser, samt få till stånd vissa konstitutionella förändringar. Guevara ser Araya som sin främste rival och missar inget tillfälle att kritisera hans parti: "man måste övertyga väljarna att det är en handling av masochism att rösta på PLN, ett parti som tar pengar ur costaricanernas fickor". Villallta och Guevara har gått samman i den kontoversiella frågan om legalisering, då de båda menar att marijuana för medicinskt bruk bör tillåtas.

Efter att opionsmätningen från Unilver blev känd har dock Araya och Guevara förenats i gemensamma ansträngningar för att smutskasta Villalta - Araya menar att hans politiska program "är en fara för demokratin" medan Guevara hävdar, i en tydligt förklenande ton, att det kan likställas med "chavisandinista".

Många osäkra väljare

Valets utgång ter sig högst oviss knappt tre veckor innan det äger rum. Dels för att det är jämnt, men framförallt eftersom så många som 30-40 procent av väljarna enligt flera opionsundersökningar fortfarande inte har bestämt sig för vem de ska rösta på. I dagsläget talar det mesta för att ingen av kandidaterna kommer att nå upp till de 40 procent av väljarstödet som krävs for att undvika ett omval i april.

Det råder dock långt ifrån någon valfeber i Costa Rica. Samma mekanismer som i huvudsak ligger bakom det ökade stödet för Villalta - den utbredda besvikelsen mot den politiska eliten - gör att många misstror politikens möjligheter, oavsett partitillhörighet, att i grunden förändra något.

- Jag kan fortfarande inte se någon bra kandidat. Det som händer är att de säger en sak under kampanjen för att efteråt göra andra saker. Jag skulle be dem om att hjälpa landet mer. Det saknas arbeten och mycket annat, säger Cloyd Thompson, 71, som vaktar bilar till yrket, till tidningen Crhoy.com.

Text: Petter Svensson, frilansskribent