Konservativ valseger i Argentina kan signalera ny era

Slutet på peronisteran? Nyligen valdes den konservative Mauricio Macri till president i Argentina. Nu tror flera analytiker att de senaste årens vänstervåg i Latinamerika kan vara på väg mot sitt slut. Foto: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna

Konservative Mauricio Macri vann presidentvalet i Argentina och får nu överta hanteringen av de ekonomiska problemen i landet. Valsegern kan vara ett tecken på att en ny era väntar i fler länder i Latinamerika som på senare år har dominerats av vänstersinnade regeringar.

Olika former av ekonomiska problem kännetecknar för närvarande många av de länder i Latinamerika som har vänsterinriktade regeringar.

- Det är ännu för tidigt att säga om en era nu är över, men regeringarna i framför allt Brasilien, Argentina och Venezuela står inför komplicerade kriser, säger professor Tullo Vigevani vid São Paulos universitet till IPS.

Den tidigare brasilianska diplomaten Marcos Azambuja, som bland annat varit landets ambassadör i Argentina, påpekar att kursändringen i Argentina nu skett helt demokratiskt efter att familjen Kirchner- Fernández haft makten i landet i tolv års tid. Först genom den framlidne presidenten Néstor Kirchner mellan 2003 och 2007, och därefter genom hans efterträdare och änka Cristina Fernández, som kommer att avgå som president den 10 december. Båda dessa presidenter företrädde Segerfronten, en vänsterfraktion inom peronistpartiet.

Marcos Azambuja understryker att Mauricio Macri står inför en svår uppgift.

- En icke-peronistisk regering kommer att ställas inför stora svårigheter i det landet, säger han.
 

President med borgmästarbakgrund

De två tidigare presidenter i Argentina som inte tillhört peronistpartiet - först Raúl Alfonsín (1983-1989) och sedan Fernando de la Rua (1999-2001), lyckades inte sitta kvar hela ämbetsperioden. Båda tvingades avgå i förtid.

Den nye presidenten Mauricio Macri som varit borgmästare i Buenos Aires sedan 2007 vann den avgörande valomgången som hölls den 22 november. Han företräder det oppositionella konservativa partiet PRO. Splittringar inom peronistpartiet och den ekonomiska kris som råder i landet bidrog till hans valseger.

Nu blir det upp till den nya presidenten att försöka hantera problemen - däribland en ekonomisk stagnation och hög arbetslöshet, en mycket hög inflation samt en minskande valutareserv som har lett till att dollarn är mycket mer värd på den svarta marknaden.

Mauricio Macri gick till val med löften om marknadsinriktade reformer, något som kommer att påverka landets relationer med grannländerna. Men det är på det utrikespolitiska planet som förändringarna kan komma att bli som störst för regionens länder.


Vill utesluta Venezuela från Mercosur

Mauricio Macri vill exempelvis på grund av den regering som styr landet utesluta Venezuela från det sydamerikanska handelsblocket Mercosur. Han vill även förbättra relationerna med USA, sluta nya handelsavtal med EU och överlag liberalisera handeln - vilket står i opposition till den mer protektionistiska politik som förts av de regeringar som brukar beskrivas som vänstersinnade.

Professor Tullo Vigevani menar dock att detta inte kommer att leda till någon kris inom Mercosur eller andra regionala samarbetsorganisationer som Unasur eller Celac.

Förändringen i Argentina och de kriser som råder i Brasilien och Venezuela, kan komma att leda till fler mer högerinriktade och nyliberala regeringar i Latinamerika, regeringar som lägger större vikt vid ekonomiska frågor än sociala satsningar.

Samtidigt skiljer sig situationen åt i de olika länderna. Marcos Azambuja har farhågor inför utvecklingen i Venezuela, ett land där ekonomin närmast har kollapsat.

- Min oro är att den döende chavismen kommer att få ett odemokratiskt slut, med tanke på president Nicolás Maduros bräckliga ställning. I Brasilien kommer däremot förändringarna med stor säkerhet att vara demokratiska, säger han till IPS.


Ostabil majoritet

Brasilien, som leds av den vänsterinriktade presidenten Dilma Rousseff, har haft svåra ekonomiska problem sedan slutet av förra året. Detta har förvärrats av hög inflation och ett underskott i de offentliga finanserna som skrämt bort investerare. Den stora korruptionsskandalen inom det statliga oljebolaget Petrobras har ytterligare förvärrat situationen.

Opinionssiffrorna för Dilma Rousseff, som återvaldes i oktober förra året, har sjunkit snabbt. I de senaste opinionsundersökningarna stöddes hon av mindre än tio procent av de tillfrågade.

På grund av politiska konflikter har det blivit omöjligt att få ihop en stabil majoritet i landets kongress, vilket stått i vägen för finanspolitiska åtgärder. Den brasilianska regeringen hävdar att det är ogynnsamma förändringar i omvärlden som ligger bakom den ekonomiska krisen, medan oppositionen lägger skulden på regeringen.

Kritiker menar att flera av vänsterregeringarna i Latinamerika underskattat behovet av en välfungerande ekonomisk politik. Samtidigt skulle det vara svårt för framtida ledare i regionen, även om de är högerinriktade, att avsluta eller kraftigt minska de sociala satsningar som flera vänsterregeringar satsat på och som lett till att miljontals människor lyfts ur fattigdom.

I Argentina har Mauricio Macri redan meddelat att de sociala satsningarna kommer att fortgå. Mycket talar för att dessa program blivit en inbyggd del i den regionala politiken - samtidigt som fattigdom och sociala orättvisor fortfarande är mycket stora problem i de flesta av Latinamerikas länder. Trots dessa satsningar beskrivs Latinamerika fortfarande som den region i världen där inkomstskillnaderna är som störst. 

Text: Mario Osava/IPS
Foto: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna