FN tvekar om skydd av journalister och rätten till information

Över 100 medie- och människorättsorganisationer har i ett gemensamt brev till FN:s generalsekreterare hävdat att utnämningen av ett särskilt sändebud skulle "uppmärksamma de risker journalister ställs inför". Foto: Ester Vargas/Flickr Creative Commons

FN-chefen Ban Ki-Moon betraktas som en stor förespråkare för pressfriheten men han har ingen makt att påverka två nu aktuella frågor - ett förslag som skulle ge journalister en ökad rätt till information inom FN-systemet och ett annat som syftar till att utse ett särskilt sändebud för journalisters säkerhet.

När det gäller förslaget om en ökad rätt till information, kallad Freedom of Information Act, säger FN-talesmannen Farhan Haq till IPS att generalsekreteraren stöder tanken på en ökad öppenhet.

- Men detta är en fråga som får avgöras av medlemsländerna.

Enligt gällande FN-regler är vissa uppgifter konfidentiella och bara tillgängliga för vissa personer inom organisationen.

Det Paris-baserade FN-organet Unesco, som bland annat arbetar med pressfrihetsfrågor, menar dock att informationsfrihet är en rättighet som innebär att offentliga organ ska lämna ut information som efterfrågas. Unesco hävdar att rätten till information utgör en viktig del av yttrandefriheten, som bland annat ingår i FN:s grundläggande deklaration om de mänskliga rättigheterna. Denna rättighet har även slagits fast i flera andra viktiga internationella deklarationer, enligt Unesco.

FN:s talesperson Stephane Dujarric säger till IPS att för att kunna utse ett särskilt sändebud för journalisters säkerhet så krävs det att säkerhetsrådet eller generalförsamlingen först ger generalsekreteraren mandat att genomföra detta.

- Jag vet att ett antal ickestatliga organisationer har uppmanat medlemsstaterna att lägga fram ett förslag på en sådan resolution, säger han.

Enligt källor inom FN har det dock gått trögt med båda dessa förslag, eftersom de flesta medlemsstaterna ännu inte beslutat hur de ska ställa sig till dem.

Över 100 medie- och människorättsorganisationer har i ett gemensamt brev till generalsekreteraren hävdat att utnämningen av ett särskilt sändebud skulle "uppmärksamma de risker journalister ställs inför". Dessutom skulle ett sådant sändebud enligt organisationerna "få den politiska tyngden och legitimiteten" som krävs för att "genomföra konkreta åtgärder för att skydda journalister och hålla FN-organ ansvariga för att en handlingsplan ingår i deras arbete". Bland organisationerna ingår bland andra Kommittén till skydd av journalister, CPJ, och Reportrar utan gränser.

Delphine Halgand, USA-chef för Reportrar utan gränser, säger till IPS att koalitionen på senare tid har träffat företrädare för flera medlemsstater och att flera länder i samband med det uttryckt sitt stöd för förslaget.

Ian Williams, FN-korrespondent för tidningen Tribune, säger till IPS att FN-institutioner som revisionsorganet Oios vid upprepade tillfällen har reagerat på publiceringar av pinsamma uppgifter genom att lansera utredningar om vem som varit läckan.

- Och syftet har inte varit att berömma dem för att de tillämpat informationsfriheten.

Samtidigt menar Ian Williams, som tidigare var ordförande för FN-korrespondenternas förening, att hemlighållande av uppgifter har en tendens att slå tillbaka. Som exempel nämner han tystnaden kring uppgifterna om att det var utsända FN-soldater som hade ansvar för den koleraepidemi som bröt ut på Haiti för sex år sedan. Något som FN medgav först i augusti i år.

- Det misslyckandet borde ses som en varning. Försök att lägga locket på har en tendens att bara bygga upp trycket och leda till explosioner, säger Ian Williams.

Han påpekar dock samtidigt att det kan finnas undantag, där läckor kan bli skadliga. Det kan exempelvis gälla diplomatiska förhandlingar där hypotetiska erbjudanden mellan parter måste hemlighållas.

- Det kommer alltid att finnas spänningar eftersom det är en diplomats eller FN-anställds jobb att hemlighålla saker, medan det är mediernas roll att sprida information. Men att hålla på sekretessen får inte bli ett svepskäl för att undanhålla oetiskt eller kriminellt beteende, säger Ian Williams, som vid sidan av Tribune även rapporterar för en rad andra medier.

Jim Wurst, även han tidigare ordförande för FN- korrespondenternas förening, menar att FN, liksom många andra stora institutioner, har allvarliga problem med bristande öppenhet.

- Allt som syftar till att tvinga FN att uppfylla sina förpliktelser till världens folk är värt att sträva efter, säger han.

När det gäller förslaget att tillsätta ett särskilt FN-sändebud för att skydda journalister påpekar Jim Wurst att reportrar, liksom bland annat sjukvårdspersonal och hjälparbetare, i allt högre utsträckning blivit måltavlor för stridande grupper.

- Det är inget nytt problem, men det har blivit värre. Det har nästan blivit ett standardbeteende, säger han.

Enligt New York-baserade Kommittén till skydd av journalister, CPJ, har 1 189 journalister i världen blivit dödade i tjänst sedan 1992. Flest har dödats i Irak, följt av Syrien, Filippinerna, Algeriet och Somalia.

Samtidigt påpekar CPJ att nio av tio mord på journalister förblir ostraffade. Bland förövarna finns bland annat rebellgrupper och terrorister, men också statsmakter.

Text: Thalif Deen
Foto: Ester Vargas/Flickr Creative Commons