Drömmen om fred lever vidare i Colombia

Colombias president Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Timoleon Jimenez skriver under fredsavtalet inför ett flertal statschefer och FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon / FOTO: Presidencia de Colombia
Hoppet om fred förvandlades snabbt till en politisk kris efter att Colombias befolkning den 2 oktober i år röstade emot det fredsavtal regeringen skrivit under med Farc-gerillan. Valutgången är en enorm besvikelse för landets småbrukar- och urfolkorganisationer som hoppats på fred och bättre levnadsvillkor. 
 
- Colombias urfolk och befolkningen i de mest krigsdrabbade regionerna är för fredsavtalet. Det vill vi understryka för landets befolkning och för det internationella samfundet, skriver Colombias nationella urfolksorganisation (ONIC) i ett uttalande strax efter folkomröstningen.  
 
En knapp majoritet, 50,24 procent av Colombias röstberättigade, valde att rösta nej till det fredsavtal som skulle innebära slutet av den väpnade konflikten mellan Farc och staten Colombia. Men resultatet skiljer sig mellan områden. I de mest krigsdrabbade och nödställda delstaterna, där en stor del av befolkningen bor på landsbygden, som Choco, Cauca och Guajira, röstade över 60 procent för fredsavtalet.  
 
I byn Bojayá i Choco, där Farc dödade över 100 civila i maj år 2002, röstade över 95 procent ja. Medan nej-sidan vann folkomröstningen i större städer som Medellín och Bucaramanga. 
 
- Det är komplicerat att förstå varför en stor del av landets befolkning röstade emot fredsavtalet. Jag tror att folk saknade information för att förstå vikten av fredsprocessen. Landets massmedia har vilselett folket för att gynna stora markägare, näringslivet och militaristiska intressen, menar Eberto Díaz, ordförande i småbrukarorganisationen Fensuagro.          
 
Ricardo Herrera, ledare för en annan småbrukarorganisation, El Coordinador Nacional Agrario (CNA), ser bristande förtroende för regeringen som ett skäl till att nej-sidan vann i folkomröstningen:  
 
- Medan regeringen utropar fred, förkunnar att kriget är avslutat, har situationen i Colombia inte förbättrats. Snarare tvärtom. Den senaste tiden har de sociala rörelserna och deras ledare utsatts för fler hot, förföljelse och mord. Paramilitärerna har ökat sin närvaro i flera delar, regeringen lagstiftar mot folket, mot de sociala rörelserna och civilsamhällesorganisationer, och till fördel för multinationella och transnationella företag. Det ser människor, säger han.  
 
Högerextrema paramilitärer, brottssyndikat och ELN-gerillan utgör allvarliga säkerhetsrisker som hindrar fred i landet. Enligt människorättsprogrammet Somos Defensores har över 50 sociala ledare mördats under 2016.     
 
I väntan på en jordreform 
 
Nu råder en svår politisk situation i landet. Farc och Colombias regering arbetar för att komma fram till en politisk lösning som kan ta fredsprocessen vidare, men det är oklart vad som kommer att hända med det nuvarande fredsavtalet. Flera punkter som gynnar landets krigsoffer kan komma att omförhandlas, däribland det första delavtalet som inkluderar en jordreform.  
 
Jordreformen omfattar bland annat en jordfond som fördelar stulen mark till landets småbrukare och olika etniska grupper. Den innehåller också garantier för befolkningens tillgång till näringsrika livsmedel som produceras inom landet. En central fråga i ett land där fattigdomen på landsbygden enligt officiella siffror överstiger 46 procent – samtidigt som 0,4 procent av befolkningen äger hela 41 procent av all mark.  
 
- Ett genomförande av jordreformen garanterar återlämnande av en stor del av all illegalt förvärvad mark. Jordfonden skulle garantera småbrukares tillgång till jordbruksmark. Bondereservat skulle upprättas och de urfolksreservat som redan existerar skulle få mer stöd, menar Eberto Díaz.   
 
Enligt Norwegian Refugee Council är cirka 6,8 miljoner människor på flykt inom landets gränser till följd av inbördeskriget. Totalt har dessa flyktingar blivit av med över 8 miljoner hektar mark. 
 
I den väpnade konflikten mellan Farc och den colombianska staten har över 267 000 människor mist livet, däribland tusentals småbrukare, urfolk och afroättlingar.   
 
Text: Oscar Barajas och Sori Lundqvist
Foto: Presidencia de Colombia 
 

Fakta

Fredsförhandlingarna historia

- Den 19 november 2012 påbörjades fredsförhandlingarna mellan Colombias regering och Farc-gerillan med Kuba och Norge som garanter. 

- Den 24 augusti 2016 kom parterna överens om alla sex huvudpunkter i fredsavtalet, vilket ledde till eldupphöret som började den 29 augusti. 

- Den 02 oktober 2016 genomfördes en folkomröstning där 50,24 procent röstade mot fredsavtalet, vilket innebär att fredsförhandlingarna fortsätter. Eldupphöret kommer att forsätta fram till den 31 december.

 

Sveriges bistånd 
Sverige spelar en viktig roll i genomförandet av jordreformen i Colombia. Sveriges bilaterala bistånd till Colombia ligger på upp till 950 miljoner kronor under perioden 2016–2020. Det ska bland annat investeras i återlämnande av illegalt förvärvad mark.