Domingo Hernandez: Urfolken och den guatemalanska våren

Domingo Hernandez från urfolksorganisationen Waqib' Kej
Domingo Hernandez från urfolksorganisationen Waqib' Kej är försiktigt positiv till situationen i Guatemala

I kölvattnet av avslöjandet av en rad korruptionsskandaler ser Guatemala sin största protestvåg på årtionden. Urfolksrörelsen i landet har länge kämpat i motvind mot det rådande korrupta systemet som sätter eliten framför folket och har nu fått sällskap av tiotusentals stadsbor. Latinamerika.nu har träffat en av urfolksnätverket Waqib’ Kej:s ledare, Domingo Hernandez, för att höra hans analys av de rådande protesternas betydelse för urfolksrörelsens kamp.

- Guatemalas sociala rörelser börjar återvinna det som vi kämpade för på 80-talet. Vi försökte förändra landet då också, men då skedde inbördeskriget vilket ledde till folkmord. Det är samma saker som vi försöker förändra idag som vi gjorde för 30 år sedan. Det är korruption, exploatering, politik till förmån för en liten begränsad elit på bekostnad av resten; det är exakt samma sak, säger Domingo Hernandez när vi möts i Chimaltenango utanför Guatemala city.

Han kommer precis från ett möte med ledare från studentrörelsen, akademiker, fackrörelsen småbrukarrörelsen, kvinnoorganisationer och andra sociala sektorer där de träffats för att göra en gemensam strategi för hur de ska kunna ta till vara på den politiska konjunkturen och lyckas med en förändring av status quo.

invitación asamblea popular y social Guatemala Waqib' KejDe har beslutat att den 30 maj arrangera en asamblea social y popular, “ett folkligt råd” där alla tidigare nämnda grupper är inbjudna för att gemensamt ta fram ett förslag på krav som de står bakom.

- De förändringar som den politiska konjunkturen tillåter - där alla sektorer sammanfaller - är kampen mot korruptionen.

- Alla – vare sig man är organiserad eller inte, kvinna som man – alla har den visionen. Så det måste vara flaggskeppet. Det handlar om att inte acceptera straffrihet. Därför kräver vi fängelse för alla skyldiga. Politiker som är före detta militärer har kommit undan med folkmord, massakrar, korruption och allt möljigt, alldeles för länge.

Kan ni dra fördel av denna kamp i andra kamper som urfolksrörelsen för, så som tillexempel kampen för rätten till mark, folkmordsrättvisa och mot diskriminering?

- Det vi behöver i det här landet är att samhället börjar prata och diskutera. Och att folket börjar organisera sig. Det finns så många problem som behöver en lösning i Guatemala: rättvisa efter folkmordet, transnationella bolag, monokulturer, genmodifierade grödor - alltihop!

- Folket är medvetna om att dessa problem finns och gör skada, men det har inte varit konjunktur för att de ska tänka att “vi organiserar oss för att förändra det”.

- Men det är det som kan börja nu! Förhoppningsvis blir samhället mer politiserat. Hur lång tid kommer det ta att uppnå förändringar inom dessa områden? Det vet vi inte. Men vad vi absolut inte vill, är att detta politiska uppvaknande dör ut och passerar som om att ingenting hänt, vilket inte är helt omöjligt. Det kräver att vi håller uppe de folkliga protesterna.  

Vilka kommer att vara era gemensamma krav?

- Det måste el asamblea social y popular den 30 juni bestämma. Men vi har gjort ett förslag på vad det skulle kunna handla om, för att vägleda diskussionen.

- Vi tror att det viktigt att skapa en nationell konstitutionerande församling eftersom den konstitution vi har idag inte längre uppfyller folkets intressen eller speglar de aktörer som är aktiva i Guatemala idag så som urfolk, kvinnor och ungdomar. Men det första steget, som vi fokuserar på just nu är att reformera vallagstiftningen. Det är en av de viktigaste sakerna för att bryta det politiska monopolet, korruption och straffriheten i Guatemala.

På vilket sätt vill ni göra om vallagstiftningen och varför?

- Det är framförallt är tre saker som behöver åtgärdas för att förbättra lagstiftningen; den folkliga representationen i parlamentet, man bör ta bort möjligheten till omval och man bör bättre reglera finansieringen av och reklam för politiska partier.

- Den folkliga representationen skulle kunna åtgärdas genom att Comités Civicos ”folkliga råd” utser vissa kandidater till den nationella kongressen. Idag finns sådana folkliga råd, som är lokala och partipolitiskt obundna, men bara på kommunal nivå. Denna funktion behöver tas till nationell nivå. Idén är alltså att de väljer in personer som representerar folkets intressen, på så sätt skulle man kunna skapa en maktbalans.

- Att ta bort möjligeten till omval på alla nivåer - nationellt, som kommunalt - är fundamentalt för en verklig demokrati. Omvalen har gjort vårt land stor skada. En del personer har suttit i parlamentet i 20 år och makten har korrumperat dem.

- För det tredje gäller det att reglera finansieringen och reklamen för partier. Idag skapar reglerna orättvisa. De partier som har pengar syns i tv var femte minut, och de partier som inte har pengar, syns varannan vecka. Och varifrån får partierna pengar? Från narkotikasmugglare, organiserad brottslighet, från oligarkierna och företagen. De döljer alltid varifrån deras pengar kommer. Och om en politiker blir vald utan att visa varifrån pengarna kommer så blir den inte vald av folket, den blir vald av de som betalar dess propaganda. Så kan vi inte ha det!

Limpiemos Guate städar upp politisk propagandaDet måste även vara högre sanktioner på om man bryter reglerna. Idag är det förbjudet att måla reklam på stenar, gatustolpar och träd i Guatemala, men hela vår landskapsbild är täckt av partipolitisk propaganda. I och med denna skandal har det skapats en intressant rörelse av medborgare som målar över partipropagandan med traditionella mönster och konst.

Vad vi vill nu är att församlingar i hela landet kommer överens om att det är dessa punkter som behöver förändras. Hur dessa reformer sedan ska göras, det måste det civila samhället jobba fram tillsammans. Vi har bara gett idéerna.

Vissa menar att det finns risk för att, om en konstitutionerande process påbörjas, kommer andra aktörer, som företag och oligarkierna, stjäla processen och använda det till sin fördel. Vad tror du om den risken?

- Alla aktörer - företag, politiska partier och sociala rörelser - så som vi själva - kommer söka sätt att tjäna något på en sådan process. Det kommer vara en kamp och en styrkedemonstration.

- Vad som är positivt, till skillnad från på 80-talet då vi också kämpade för att förändra landet i den här riktningen, är att vi har ett annat scenario nu. Det är inte krig, vi har inte en väpnad guerrilla och USA:s politik, som alltid har stort inflytande på Guatmelansk politik, har förändrats litegrann.

- På 80-talet stöttade USA Guatemalas regering i inbördeskriget eftersom de hade företagsintressen som hotades av en folklig demokratisk revolution. Idag letar även USA efter sätt att bidra för att minska oligarkernas och militärernas makt eftersom de har märkt att den ojämlika fördelning i Guatemala påverkar dem.

- 17 000 ensamkommande guatemalanska barn greps vid USA:s södra gräns från oktober 2013 till september 2014. Det har blivit ett problem för USA så de har tvingats att ta i problemet med demokrati och mänskliga rättigheter i vårt land. Även om USA såklart inte önskar sig någon revolution, så har de förstått att man måste demokratisera Guatemala, och det gynnar oss.

Protest Guatemala 16 maj WaqibKejHur stor tror du sannolikheten är att ert förslag om att skjuta upp valet och göra en ny vallagstifning, går igenom?

- Essensen är att vi måste bryta den oligarkiska makten, de transnationella företagens makt, den organiserade brottslighetens makt. Sedan kanske det guatemalanska samhället kan förändras ännu mer efter det.

- Det är svårt att säga hur stor sannolikheten är, men vi tror att det är möjligt. Det enda vi kan göra är att plantera förslaget och sedan försöka jobba strategistkt. Att fokusera på dessa tre förslag vi har tror jag är viktigt, och även att göra det baserat på folkliga konsultationer.

- Att vi lyckades få vicepresidenten Roxana Baldetti att avgå var viktigt eftersom folket lade märke till att de hade makt att åstadkomma det. Nu vet de att de inte behöver bli styrda av politiker de inte är nöjda med och som inte jobbar för deras intressen.

- Nu hoppas vi, att med den sociala kraft som vi har lyckats skapa hittills och med de erfarenheter som samhället nu börjar samla på sig om att det är möjligt att förändra, så kan vi lyckas. Och om vi inte lyckas, då har vi iallafall försökt.

Text och foto: Anna Nylander, Latinamerikagrupperna

Röster från Latinamerika

Fakta

Urfolken i Guatemala

Urfolk- och småbrukarrörelsen i Guatemala är en av de mest utsatta sociala grupperna i Guatemala. Fattigdomen i landet ligger på 53 procent, men i urfolkens traditionella samhällen uppgår fattigdomen till 80 procent.

Under den rådande regeringen har attacker på människorättsförsvarare ökat. Majoriteten av attackerna 2014, hela 82 procent, har varit riktade mot aktivister som jobbar för att skydda miljön och försvara sin rätt till land, territorium och fria och informerade förhandskonsultationer.

Enligt UDEFEGUAs årsrapport 2014 har en våldsvåg sköljt över denna grupp sedan en serie ”straffrihets-pakter” gjorts mellan regeringsaktörer, företagsintressen från utvinning- och agroindustrierna, före detta militärledare som varit involverade i kränkningar av mänskliga rättigheter och högerextremister. Dessa har enligt rapporten sökt strategier för att kriminalisera protest- och uttrycksfriheten.