Cementfabrik orsakar stora konflikter

*Dammet lägger sig för var dag allt tjockare över skogarna och odlingarna i San Juan Sacatepequez, en timme nordväst om Guatemala City.  Samtidigt som byborna protesterar fortsätter byggandet av den nya cementfabriken i området.*

- De säger att det ger oss utveckling men vad är det för utveckling när de förstör naturen och dammet förstör våra samhällen? frågar sig José Mario Nij, en av talesmännen för motståndarna till fabriken.

Konflikten mellan företaget Cementos Progresos och innevånarna i kommunen San Juan Sacatepequez har pågått sen år 2006 då Cementos Progresos köpte upp mark och började förbereda byggandet av en cementfabrik med tillhörande transportvägar, i området nära byn Las Trojes. Invånarna i de omkringliggande byarna har sedan dess protesterat mot projektet då de fruktar att dammet som fabriken och lastbilarna rör upp ska förstöra de blomsterodlingar som många i området lever av. Dammet befaras också orsaka astma och hudproblem. De oroas även för att de mängder vatten som fabriken kommer att behöva, för att kyla ner maskinerna, kommer att påverka vattentillgången i området, speciellt i torrperioder. De ser dessutom en risk i att en utvidgning av området kan göra att de tvingas flytta. Den miljöstudie som gjorts om fabriken hittills har finansierats av företaget och byborna kräver därför att en oberoende miljöstudie genomförs.

Cementos Progreso taleskvinna Analyz Ciliezar säger till Latinamerika.nu att fabriken, till skillnad från äldre fabriker, kommer ha ett bra system som förhindrar utsläpp av cementdamm. Hon menar också att det vatten som kommer att användas främst kommer från vatten som tas under nivån från nivån på byarnas egna brunnar och kommer att återanvändas.

- Vi är säkra på att fabriken inte kommer att påverka varken hälsan eller miljön i området.

I samband med anläggandet av vägen lät man hugga ut en passage genom berget. Passagen ligger dock precis på gränsen mellan Cementos Progresos och grannens ägor. Bara några få meter från den över 40 meter höga nya bergskanten ligger därför ett hus, som nu får se en tungt trafikerad väg som sin närmsta granne.

En av männen i byn blickar upp mot huset som hänger på bergskanten.

- Hon [grannen] kan bara hoppas att det inte blir en jordbävning eller mycket regn som leder till jordskred, för då kommer huset hennes inte finnas kvar, och kanske inte hon heller.

Berget sprängs bort för att bygga väg till cementfabriken. På bergskanten till höger om vägen balanserar ett hus.

*Interna stridigheter*
I samband med byggandet har interna konflikter blossat upp i samhället. En mindre grupp innevånare i området är för fabriken, vilket har lett till stridigheter med de som är emot. Ledarna för förespråkarna för fabriken skrev den 18 december 2007 under ett avtal med företaget och kommunfullmäktige för det fortsatta byggandet av fabriken. Motståndarna till fabriken hävdar dock att dessa ledare inte har en majoritet av folket med sig utan själva har utnämnt sig till representanter för området.

Situationen eskalerade i juni förra året då en av ledarna för förespråkarna för fabriken, Francisco Tepeu, mördades. Hans anhängare anklagar fabriksmotståndarna för mordet medan de senare förklarar sig vara oskyldiga. Mordet ledde till att president Álvaro Colom den 22 juni utfärdade lokalt undantagstillstånd i 15 dagar och belägrade San Antonio de las Trojes med fler än 1000 poliser och militärer. Under dessa dagar greps 43 personer för att ha deltagit på möten och demonstrationer. Dessa har fortfarande åtal att vänta, liksom ytterligare cirka 20 personer som häktats för olika brott under konfliktens gång. Invånarna i byn har anklagat regeringen för att samarbeta med Cementos Progreso och hävdar att interventionen var en alldeles för kraftig åtgärd för att hantera situationen.

- De använde helikoptrar som svepte in över byn, precis som om vi hade varit narkotikasmugglare eller terrorister. Barn och gamla traumatiserades och känner fortfarande skräck så fort de hör en helikopter, säger José Mario Nij, en av ledarna.

Förra året öppnades ett förhandlingsbord mellan företaget, staten och innevånarna för att få ett slut på konflikten. Motståndargruppen vägrar dock numera att delta i denna då de menar att deras åsikter inte respekteras och att förföljelserna fortsätter.

- Det finns inga garantier så varför ska vi förhandla? Det säger Carmela Curup från advokatorganisationen Abogados Maya, som stöttar byborna i processen. Samtidigt finns en osäkerhet kring vilka mer aktiviteter som planeras i området. Carmela Curup berättar att man har fått information om att det finns tillstånd för utvinning av mer än 36 bergsmineraler i området. I september 2007 begärde de ut dokument om tillstånden i området från gruv- och energiministeriet, men man har fortfarande inte fått något svar.

*Folkomröstning sade nej*
Den 13 maj 2007 genomförde byborna en lokal folkomröstning, en så kallad consulta comunitaria, om byggandet av fabriken. Då röstade 8946 personer mot fabriken och fyra för. Rätten till att rösta om projekt som berör ursprungsfolksområden är fastställt i ILO-konventionen 169, vilken Guatemala har ratificerat. Folkomröstningen ogiltigförklarades med motiveringen att den inte utlysts på rätt sätt och att fabriken ligger på privat mark. Analyz Ciliezar från Cementos Progreso säger också att mycket fel information och okunskap förekom vid tiden för röstningen.

- Några trodde till och med att vi skulle stjäla barnen och använda dem till att elda i ugnarna, säger hon och ler.

Motståndarna och dess advokater hävdar dock att folkomröstningen gick rätt till samt att effekterna påverkar miljön och hälsan för dem då fabriken ligger inne i samhället. Man menar också att "nedbrytningen av berget för utvinnande av råmaterial strider mot ursprungsfolkens kosmovision om bevarandet av Moder Jord".

- I dagsläget följs inte ILO-konventionen 169 överhuvudtaget i landet. Det finns inte heller någon domare som vågar ta upp fallet, de är för rädda. Vi skulle behöva föra upp det på internationell nivå, men det kräver resurser och fler medarbetare och det har vi inte, suckar Carmela Curup uppgivet.

Byborna från San Juan Sacatepequez fortsätter att kämpa mot företaget och får stöd av flera stora ursprungsfolks- och bondeorganisationer, som Waqib’Kej och CUC. Flera demonstrationer har ordnats under åren och advokaterna fortsätter att driva den juridiska processen.

- Om företaget tror att folket här har gett upp så har de fel. Våra samhällen är som myrstackar, om man förstör så bygger vi genast upp igen, avslutar José Mario Nij.

_Malin Stråle_

José Mario Nij i blå tröja tillsammans med andra ledare och advokater framför kongressen: Malin Stråle

Fakta

- Cementos Progreso är Guatemalas största cementföretag och ägs av familjen Novela. Företaget har en europeisk samarbetspartner i det schweiziska företaget Holcim som investerat 20 procent av projektet i San Juan Sacatepequez.