Brasilianska sojafält driver bort småbönder

Sojaodlingarnas utbredning skapar problem för småbrukare. Foto: Ucastiglioni/Wikimedia Commons

I den nordbrasilianska delstaten Pará i Amazonas har storskaliga sojaodlingar trängt undan många småbönder och deras odlingar. Många är mycket kritiska till den monokultur som tagit över i sojaexportens spår.

Den tio mil långa motorvägen från Santarém till Belterra löper mellan ändlösa rader av plöjda fält. Bara på enstaka platser återstår fickor av den regnskog som tidigare täckte hela regionen.

På fälten arbetar moderna traktorer med att plöja markerna för att göra plats för nya planteringar av sojabönor. Den moderna tekniken står i stark kontrast till de betydligt enklare redskap som används av de lokala jordbrukarna.

Småbonden José de Souza, som bor på landsbygden i kommunen Belterra, suckar när sojaodlingarna kommer på tal.

- Storproducenterna tjänar bra på sojaodlingarna, men de skadar småbönderna eftersom avskogningen har lett till fler torkor, säger han.

Enorm utbredning av sojaodlingar

Dessutom menar han att värmen förvärrats med tiden, något som syns på José de Souzas bananträd, som är svedda av den heta solen. Liksom många andra småbönder menar han att utbredningen av sojafält trängt undan de lokala odlingarna.

Enligt myndigheterna upptar sojaodlingarna nu 60 000 hektar av den odlingsbara arealen på 740 000 hektar i regionen Santarém. Men Raimunda Nogueira, vid Parás federala universitet, menar att sojaodlingarnas utbredning i verkligheten är nästan dubbelt så stor.

Den storskaliga produktionen har även medfört en ökad användning av bekämpningsmedel. Lokala småbönder menar att växtgifterna har skadat både jordar och boskap.

- Grödorna dör och jorden blir obrukbar, och lösningen då blir att sälja jorden, säger Jefferson Correa, som företräder den lokala ickestatliga organisationen Fase Amazonia.

Bland lokalbefolkningen är det dessutom en vanlig uppfattning att allt fler människor har drabbats av lungsjukdomar och hudproblem, även om det saknas vetenskapliga bevis.

Många flyttar

Enligt Selma da Costa som är engagerad i en lokal fackförening för bönder i Belterra har närmare 65 procent av småbönderna valt att flytta.

- De flyttar eftersom ingen står ut med stanken från bekämpningsmedlen. Folk blir sjuka. Gravida kvinnor insjuknar och ingen förstår varför, säger hon.

Selma da Costa säger att många väljer att sälja sina jordar till kraftiga underpriser.

- De ger i praktiken bort sina jordar till de stora producenterna med förhoppningen att deras liv ska bli bättre. Men sedan kan de inte försörja sig eftersom de inte har någon jord att bruka.

Jefferson Correa påpekar att jordarna här var mycket billiga för 15 år sedan. Men många av dem som sålde sina marker för småpengar då har sedan ångrat sig.

- De reste till staden och gjorde av med sina pengar. Men sedan hade de inget val utan tvingades att komma tillbaka till landsbygden och börja arbeta som jordbruksarbetare åt dem som köpt deras jordar, säger han.

Skogen skövlas

Utvecklingen inleddes för 15 år sedan när den USA-baserade matjätten Cargill byggde en hamn vid en flod i staden Santarém. Därifrån kunde soja och andra grödor sedan skeppas vidare ut mot Atlantkusten.

Brasilien är världens näst största producent av och främsta exportör av soja, till Kina, Europa och andra marknader.

Den nya hamnen minskade transportsträckorna betydligt och lockade till sig mängder av sojaproducenter. Men i takt med att sojafälten bredde ut sig skövlades stora arealer av skogar, berättar Cándido Cunha vid det statliga jordreformsinstitutet Incra.

Nelio Aguiar, som arbetar för myndigheterna i Santarém, menar samtidigt att sojafälten drivit på utvecklingen i regionen, till modernare former av jordbruk.

- I dag har vi mer storskaliga jordbruk, och varje skörd skapar stora förtjänster, säger han.

"Vi måste hjälpa varandra"

Kritiska röster menar dock att en tryggad livsmedelsförsörjning är hotad.

- Nu måste allt köpas på marknaden, till och med ris och bönor, sånt vi inte behövde betala för tidigare eftersom vi odlade det själva, säger José de Souza.

Selma da Costa fyller i:

- Varför tvingas vi köpa? För att vi inte har några jordar längre. Och det som vi odlar blir förgiftat.

Jefferson Correa, vid organisationen Fase Amazonia, menar att de statliga stödprogrammen för familjejordbruk måste utökas.

En annan lösning är att småbönderna går samman i förbund eller kooperationer. José de Souza är medlem i kooperationen São Raimundo do Fe em Deus. När IPS besöker gruppen sitter ett antal av kooperationens medlemmar och skalar och förbereder en stor sats kassava som ska malas till det mjöl som utgör en bas i brasiliansk mat.

- Vi måste hjälpa varandra eftersom småbönderna står inför en så svår situation i dag, säger José de Souza. 

Text: Fabiana Frayssinet/IPS
Foto: 
Ucastiglioni/Wikimedia Commons