Medan den politiska krisen fortsätter med maktkamp på högsta nivå fördjupas den ekonomiska och sociala krisen för den vanliga människan i Honduras. Värst drabbade är befolkningen på landsbygden. Pengarna har helt enkelt tagit slut. Men motståndsrörelsen har inte tröttnat. Kanske ser vi hur en politisk kris bidrar till att stärka demokratin.  

- Honduras genomlever en djup kris, den är ekonomisk, politisk och social och skär genom hela samhället, säger Mabel Márquez som arbetar för det internationella bondenätverket La Via Campesina i Honduras.  

Så länge konflikten fortgår fördjupas den politiska krisen som tog sin början för fyra månader sedan då statskuppen ägde rum. Som alltid vid politiska konflikter är det civilbefolkningen som drabbas allra hårdast.  

- Situationen för civilbefolkningen i Honduras kompliceras för varje dag som går, och har nått en punkt då tusentals personer runt om i landet inte längre har något att äta. Fattigdomen som är mer utbredd på landsbygden har fördjupats, säger Márquez.

Utan regn ingen mat

Mest utsatta är småbrukarna, som utgör majoriteten av befolkningen. Dessutom har det uteblivna regnet i hela regionen slagit hårt mot denna grupp som lever på att odla sin mark. I vissa områden har i princip hela säsongens skördar förstörts. Inte nog med att årets skörd har förstörts, även nästa års skörd riskerar att utbli. Stödet till jordbruket i Honduras finansieras nämligen till stor del av internationella bidrag.

- Runt fem procent av jordbruksstödet kommer från regeringens budget, resten finansieras av internationella organisationer som nu har fryst sina fonder. Det innebär att det under månaderna september och oktober, tiden för sådd, knappt har varit någon produktion, vilket kommer att drabba befolkningen hårt nästa år,  säger Carlos Melara från den kristna organisationen för integrerad landsbygdsutveckling, OCDIH. 

När småbrukarna inte längre är självförsörjande på mat tvingas de betala för det de i vanliga fall odlar.

Pengarna är slut

- Det största problemet är att det knappt finns några pengar i landet längre. Och för bönderna är det än svårare att skaffa sig inkomster på landsbygden, berättar Márquez.  Utan pengar finns inte heller någon efterfrågan, vilket även slår hårt mot småföretagarna. Affärerna stänger eftersom de inte kan sälja något. 

- Visst är det sant att den politiska krisen har förvärrat situationen genom att hjälpen utifrån har frysts. Men en annan faktor som spelar in är den globala ekonomiska krisen som har gjort att våra landsmän i USA inte längre skickar hem pengar varje månad i lika stor utsträckning som tidigare, säger Marquez. Och tillägger: Under de senaste månaderna har de stora företagen avskedat många arbetare även i de honduranska städerna och alla dessa personer har tvingats återvända till sin hemorter utan pengar och utan hopp om att hitta något nytt jobb. 

Konflikten sliter på relationerna

Ovanpå detta tillkommer den sociala krisen som börjar bli allvarlig. Marquez menar att den har tagit sig ända in i hemmen och tär på relationerna.

- Vi konfronteras med våra egna familjer, grannar och vänner. De flesta människorna är trötta på den här konflikten och ber högljutt om en snabb lösning problemen menar hon. Och tillägger: Det som återstår för folket är att mäkta med och fortsätta demonstrera sitt motstånd mot den sittande kuppregeringen. Vårt hopp står till folket och att deras protester ska leda till ett fortsatt tryck på det internationella samfundet så att de hjälper till att lösa situationen så snabbt som möjligt, säger Marquez.  

Men motståndet kostar på.

- Att mobilisera människor för att blockera vägar och demonstrera i städerna kostar både kraft och pengar, säger Melara.

Motståndsrörelsen en ny demokratisk rörelse?  

Vare sig Manuel Zelaya återinsätts på presidentposten eller inte kvarstår den svåra livssituationen för många människor. Och den politiska krisen som flera analytiker menar har lett till ett aldrig tidigare skådat politiskt deltagande i Honduras.

Vid en intervju i augusti sade guatemalanska Geidy de Mata, erkänd statsvetare vid Guatemalas största och autonoma universitet San Carlos följande:

- I ett land som karakteriseras av två dominerande partier med väldigt svag förankring hos allmänheten har nu ett flertal sektorer i samhället, såsom lärarna, fackföreningarna och bonderörelsen mobiliserat. Jag tror till och med att det kan vara en bra erfarenhet för det honduranska folket, att det som har hänt kan få dem att vakna upp och utöva sin rätt till deltagande, att utöva sitt medborgarskap, vilket är en viktig del av demokratin, Och tillade: Ett framtida scenario skulle kunna vara att motståndsrörelsen som har bildats stärks och att det i sin tur kan ge syre åt bildandet av ett flerpartisystem. Det är unika rörelser som är i omlopp och det kan förhoppningsvis vara inledningen på något nytt.

Zelayas rådgivare Allan Fajardo: är säker på att en förändring är på väg i Honduras, även om den så kallade  provisoriska regeringen blir kvar vid makten.

- Det finns ett före och ett efter den 28 juni. Honduras är inte det samma som förr.

Christin Sandberg

Artikeln har tidigare publicerats i Fria Tidningen

Länkar

Kupp i kuppen

Kritiska timmar för Honduras

Krisen i Honduras på väg mot lösning

Folket i Honduras hårt drabbat av den politiska krisen