Domstol stoppar Belo Monte-bygget

De ursprungsfolk som direkt drabbas av vattenkraftsverket Belo Monte i Xingu-floden i brasilianska Amazonas konsulterades inte innan bygget påbörjades. Det konstaterade den regionala federala domstolen på måndagskvällen, och stoppade därmed bygget. 

Byggföretaget Norte Energia dömdes samtidigt till att betala 500.000 reais (motsvarande drygt 1.6 miljoner svenska kronor) per dag i böter om domen inte efterlevs. En enig domstol gick på den federala åklagarmyndighetens linje och baserade sitt beslut på ILO-konventionen nummer 169 som kräver att ursprungsfolk som direkt drabbas av ett bygge måste höras innan bygget kan börja.

Enligt den brasilianska grundlagen kan endast den nationella kongressen genomföra denna hearing. I fallet Belo Monte godkände kongressen år 2005 kraftsverksbygget med villkoret att lokalbefolkningen skulle konsulteras i efterhand, vilket enligt domaren Souza Prudente är grundlagsvidrigt:
- Grundlagen tillåter inte studier i efterhand. Därför är naturskyddsverket Ibamas bygglicens ogiltig, förklarar han i tidningen Correio Braziliense.

Domstolens beslut grundar sig också på den brasilianska konstitutionens artikel 231 som kräver speciellt skydd för ursprungsfolkens marker, historia och traditioner.
- Vi bekämpar inte regeringens projekt, kommenterar Souza Prudente. Men det kan inte vara en diktatorisk process.

Vattenkraftverket i Belo Monte är ett av de största projekten inom den federala regeringens infrastrukturprogram PAC. Det planeras att bli det tredje största vattenkraftverket i världen med en produktionskapacitet på 12.000 megawatt. 

Inte bara Belo Monte  

På grund av sin storlek har Belo Monte-bygget fått nationell och internationell uppmärksamhet, men det är långt ifrån det enda fallet i sitt slag. För några dagar sedan stoppade samma domstol bygget av vattenkraftverket Teles Pires, på gränsen mellan delstaterna Pará och Mato Grosso, av samma skäl som i Belo Monte. Och protester börjar också höras mot de två vattenkraftverken som börjat byggas i Tapajó-floden mellan Pará och Amazonas.  

Enligt en studie som den kristna ursprungsfolkrättsorganisationen Cimi kommer att publicera nu i september existerar idag i Brasilien 454 infrastrukturprojekt som på något sätt påverkar 333 ursprungsfolkterritorier. Enligt Cimis bedömning har inget av de 158 ursprungsfolk som berörs konsulterats lagenligt innan projekten påbörjades. Drygt hälften av projekten är vattenkraftverk, 34 procent är vägbyggen, och resten utgörs av storskaliga jordbruksprojekt, gruvor och “ekoturism”. 
- Det ligger i regeringens intresse att inte tillfråga lokalbefolkningen, kommenterar Cimis vice sekreterare, Saulo Feitosa, som samordnat studien, till Deutsche Welle, eftersom många av dessa företagsgrupper utgör regerings politiska bas.

Text: Lena Zetterström, Latinamerikagrupperna