Dom mot ex-diktator överlämnades till ursprungsfolksledare i Ixil i Guatemala

Nyligen firades dagen för Ixilfolkets värdighet och motstånd i Santa María Nebaj, Guatemala. Ixilfolket är den folkgrupp som omfattas i det rättsfall där ex-diktatorn Ríos Montt dömdes till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten, och i samband med firandet lämnades domen ceremoniellt över till företrädare för ursprungsfolket. Firandet uppmärksammade även den diskriminering som ursprungsfolk alltjämt utsätts för i Guatemala. Latinamerika.nu fanns på plats.

Domen i rättsfallet mot ex-diktatorn Ríos Montt föll den 10 maj i år då han dömdes till sammanlagt 80 års fängelse. Dock upphävdes domen den 20 maj av konstitutionsdomstolen på grund av processuella fel. Omröstningen i konstitutionsdomstolen var jämn - endast tre av fem ledamöter röstade för att underkänna domen. CALDH, den organisation som agerat som målsägarbiträde, menar att konstitutionsdomstolens beslut är olagligt, men är trots det nöjda.

- Jag tror att det är viktigt att vara tydlig med att domen ogiltigförklarades av processtekniska skäl och inte på grund av bevisfrågor, säger Juan Fransisco Soto, operativ chef på CALDH till Latinamerika.nu.

- Folkmordet har blivit bevisat. Domstolen har beaktat vittnen, experter, dokument, videor och fotografier från alla parter och enligt oss är konstitutionsdomstolens beslut att ogiltigförklara rättegången fullständigt olagligt.

Under rättsprocessen har debatten om huruvida det skedde ett folkmord i Guatemala varit intensiv och infekterad.

Dagen för Ixilfolkets värdighet och motstånd.- Jag tror att det stora problemet har varit ordet folkmord. Den politiska kampanjen kring rättsprocessen har inte handlat så mycket om att försvara Ríos Montt utan om att hävda att det inte skedde något folkmord i Guatemala. Hitintills har jag inte hört någon säga att Ríos Montt var oskyldig, fortsätter de León Soto.

Lång historia av förtryck

Precis som förtrycket mot ursprungsfolk i Guatemala, har Dagen för Ixilfolkets värdighet och motstånd äldre rötter än massakrerna som förekom under Guatemalas inbördeskrig och som kulminerade i början av 1980-talet. Dagen firas till minnet av sju ursprungsfolksledare som greps och avrättades offentligt 1936, som straff för att de lett protester mot staten. Under firandet uppmärksammades även det förtryck som ursprungsbefolkningen alltjämt utsätts för.

- Rättfärdigandet för förtrycket mot oss byter egentligen bara namn. För 77 år sedan hette det uppvigling, uppror och upplopp. Under inbördeskriget kallades vi för terrorister och rebeller, och nu är det precis samma sak, förklarar ursprungsfolkets borgmästare Miguel de León Seto.

Även om rättfärdigandet av förtrycket i grunden är detsamma så anser de León Seto att metoderna har förändrats.

- För 30 år sedan sköts ledarna på en gång, så gör man inte längre, berättar han. Det går inte längre att rättfärdiga samma strategi som på 80-talet och det skulle vara förödande för staten om ett helt samhälle massakrerades. Numera kriminaliseras de sociala rörelserna och ledarna fängslas. Så var det inte förr.

Under firandet berättade flera talare om sin kamp för att försvara ursprungsfolkets markrättigheter och om det förtryck som de som försvarar dessa rättigheter utsätts för. I sitt tal uppmanar de León Seto till enighet bland de olika ursprungsfolken och vikten av att arbeta tillsammans. Planerna på att exploatera naturresurser på ursprungsbefolkningens mark är enligt honom ingen nyhet.

- I den här regionen gjordes det studier redan på 70-talet, men det gick inte att genomföra projekten på grund av kriget, säger han. Nu när kriget så att säga är över har dessa planer återupptagits.

Text och foto: Pernilla Nordvall, frilansskribent