Chile kritiseras för våld mot mapuchebarn

Upprepat övervåld mot barn till mapucheaktivister har lett till att flera internationella organisationer, med Amnesty i spetsen, gått samman och anmält missförhållandena till den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter.

Skador från kulsplitter på barn mellan nio månader och 16 år, kvävning på grund av tårgasbomber, pistolhot, slag och sparkar, tortyr, dödshot genom att trycka huvudet under vatten, förnedring, förföljning och till och med mord; på 17-årige Alex Lemúm Saavedra, år 2002.

Det är några av de övergrepp som chilenska institutioner, som polis och militär, utsatt mapuchebarn för, och som Amnesty tillsammans med Nätverket för icke statliga organisationer riktade till barn- och ungdomar i Chile och det Latinamerikanska och karibiska nätverket för försvar av barn- och ungdomars rättigheter, presenterade för den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter i fredags.

Regeringens representant på plats, utrikesdepartementets chef för mänskliga rättigheter, Miguel Angel González, kontrade med att fallen som togs upp "inte stämmer överens med verkligheten", samtidigt som han menade att det "inte finns någon politisk linje från statens sida som syftar till att förtrycka mapucherörelsen".

Totalt redogjordes för 50 fall, utvalda från organisationernas gemensamma rapport i vilken det institutionella våldet mot mapuchebarn de senaste tio åren granskats, och där totalt 130 fall av övergrepp mot barn- och ungas mänskliga rättigheter har framkommit.

Våld utanför protokollet

Övergreppen som de drabbade vittnar om i rapporten har i flera fall inte dokumenterats, utan de har skett helt utanför institutionernas protokoll.

Under presskonferensen i samband med att organisationernas anmälan om övergreppen offentliggörs berättar en mapuchekvinna, Elena Cayupan Calluan, om hur polisen stormat in i hennes hem, gripit henne, slagit henne och slitit ut henne på ett så våldsamt sätt att kläderna gått sönder. Allt framför ögonen på hennes barn. Inget av detta nämndes sedan i polisens protokoll. Däremot rapporterades att den tonårige sonen kastat en sten på polisbilen i samband med gripandet. När polisen tog in sonen för förhör sade han som det var, att han kastat stenen på bilen för att polisen skulle sluta att slå hans mamma. Ändå ansågs han vara brottslingen.

- De här smärtsamma minnena kommer aldrig att suddas ut, varken från mej eller mina barns minnen, säger Elena Cayupan Calluan.

För flera generationer är förtroendet för myndigheterna för alltid raserat.

Vill stoppa våldet

Organisationerna menar att militariseringen av mapucheakrivisterna påverkar barnens liv och utveckling avsevärt i och med polisens övervåld mot aktivisterna och dessas barn. Övervåld som strider både mot nationella och internationella föreskrifter om hur hanteringen av sociala aktivister får gå till, och som måste stoppas.

Från den chilenska statens håll har man varken erkänt våldet, bett om ursäkt för det eller vidtagit åtgärder för att stoppa det, vilket enligt organisationerna bidragit till att situationen varit oförändrad i över tio års tid.

Att staten applicerar antiterroristlagen, stiftad av diktatorn Pinochet på 80-talet, inte bara på mapucheaktivister, utan även på dessas minderåriga barn, är en annan sak organisationerna kritiserar starkt. De menar även att lagen är inkonsekvent både i förhållande till Chiles övriga lagar och internationella lagar.

Kan leda till rättegång

Under fredagens föredragning inför den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter bad organisationerna kommissionen att studera fallen för att se om något av dessa kan presenteras för den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter.

Om domstolen finner det riktigt kan den i sin tur ställa den chilenska staten inför rätta.

Kommissionen å sin sida, kan utfärda rekommendationer eller besöka aktuellt land för att själv se förhållandena. I maj planeras ett sådant besök av kommissionen till Chile.  

Text och foto: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna

Fakta

Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter är tillsammans med den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter ansvarig för att övervaka och följa upp hur medlemsstaterna i OAS, Organisationen för amerikanska stater, efterföljer sina åtaganden inom området människorätt.

OAS är en sammanslutning av alla länder i norr-, mellan och Sydamerika och Karibien (förutom Kuba som varit avstängt sedan 1962).

Jordkonflikten i södra Chile har pågått sedan spanjorernas intåg i regionen. Under diktaturåren, 1973 till 1990, försämrades mapuchefolkets jordsituation i och med införandet av en ny lag. Lagen innebar att marken skulle delas upp mellan individerna i de olika mapuchegrupperna. Resultatet blev att familjerna tilldelades en så liten jordlått att den inte gick att leva av varför många sålde sin mark. Köparna var ofta multinationella företag eller privatpersoner med stort kapital.
Sedan dess har mapuchefolket kämpat för att få tillbaka marken de pressades att sälja på 80-talet.
I dag kämpar de även för att erkännas som ursprungsfolk i den chilenska konstitutionen, för att inte längre klassas som terrorister och inte dömas under antiterroristlagen.

Chiles antiterroristlag stiftades av diktatorn Augusto Pinochet på 1980-talet. Den innebär bland annat att man döms i militärdomstol och att anonyma vittnen kan användas. Generellt leder domarna till extremt långa fängelsestraff.

Källor: http://www.rb.se/, http://www.mapuche.info/ och http://www.leychile.cl/