Brasilien planerar att skriva av afrikanska länders skulder

Brasilien har planer på att avskriva skulder på motsvarande nära sex miljarder kronor för afrikanska länder. Det betraktas av vissa som en solidarisk gest medan andra menar att syftet egentligen är att öka landets ekonomiska och politiska inflytande i Afrika.

Planen som utarbetats av president Dilma Rousseffs vänsterregering och som nu ska granskas av kongressen skulle särskilt gynna Kongo-Brazzaville som har en skuld på motsvarande 2,3 miljarder kronor, Tanzania som har en skuld på motsvarande 1,6 miljarder kronor och Zambia som har en skuld på 740 miljoner kronor. Övriga länder vars skulder skulle avskrivas är Elfenbenskusten, Gabon, Guinea-Bissau, Mauretanien, Kongo-Kinshasa, Guinea, São Tomé och Príncipe, Senegal och Sudan.

President Rousseff säger att avskrivningen skulle gynna både de afrikanska länderna och Brasilien.

Det tolkas dock inte lika positivt av oppositionen i landet som försöker förhindra ett godkännande i kongressen. Det ifrågasätts att Kongo-Brazzaville, Gabon och Sudan som är länder som väntas ställas inför internationell domstol för korruption och folkmord även ska ingå i gruppen av länder vars skulder ska avskrivas.

- Ledare i dessa länder är korrupta figurer som köper Louis Vuitton-väskor och lyxbilar som Mercedes Benz. Att skriva av skulder för regeringar som tagit sig sådana privilegier sänder fel budskap, säger senator José Agripino från oppositionspartiet Demokraterna.

Internationell praxis

Enligt Brasiliens utrikesdepartement bygger skuldavskrivningarna på de riklinjer för skuldlättnader för fattiga länder som utfärdats av de välbärgade långivarländerna i Parisklubben.

Utrikesdepartementet säger att detta är en del av internationell praxis med tydliga mål för att förhindra att skuldbördor blir ett hinder för ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning.

Statsvetaren Williams Gonçalves vid Rio de Janeiros statliga universitet menar att Brasiliens utrikespolitik är inriktad på att försvara rätten till nationell suveränitet och att de kritiker som talat om diktaturer och korrupta regeringar inte visade någon upprördhet när USA och andra stormakter stöttade diktaturer i Latinamerika.

- Det är vanligt att USA och andra stormakter blandar sig i lokala politiska system, men precis som vi inte vill att någon blandar sig i vårt politiska liv, antar vi att andra känner på samma sätt.

Men det finns också andra aspekter som är kontroversiella.

Senator Alvaro Dias från Brasilianska socialdemokratiska partiet menar att det även finns andra ekonomiska intressen.

Avskrivna skulder skulle öppna för nya utgiftsposter och bana väg för lån från Brasiliens utvecklingsbank som skulle gynna ledande brasilianska företag.

Ökande handel

Handeln mellan Brasilien och länder i Afrika ökade från motsvarande 33 miljarder kronor år 2000 till 174 miljarder kronor år 2012 enligt det brasilianska utrikesdepartementet. Statliga och privata brasilianska företag har investerat i sektorer som olja, gruvnäring och infrastruktur i Afrika.

Marcelo Carreiro, professor i historia vid Federala universitetet i Rio de Janeiro, säger till IPS att Brasiliens Afrikapolitik har strategiska mål som "utvidgning av ett strategiskt säkerhetsområde och utökat tillträde till marknader".

Han menar att detta avspeglas i urvalet av länder som skulle vara aktuella vid en skuldavskrivning. Många av dessa länder ligger i Västafrika, tvärs över havet från Brasiliens fattiga men snabbväxande nordöstra kust.

- Det skulle kunna skapa en geostrategisk brasiliansk sfär i södra Atlanten och skydda oljereserver utanför Brasiliens kust, säger han.

Carreiro säger att Sudan, vars president Omar al-Bashir, är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, är en intressant partner för Brasilien.

- Sudan är tredubbelt intressant: det är rikt på olja, är i behov av nybyggnation och efterfrågar industri- och jordbruksprodukter.

Skuldavskrivningarna betraktas också som ett sätt att öka stödet för en permanent plats för Brasilien i FN:s säkerhetsråd.

Brasilianska investeringar inom ramen för myndigheten Agencia Brasileña de Cooperacións verksamhet i länder i Afrika uppgick 2010 till motsvarande 328 miljoner kronor.

En studie gjord 2012 av stiftelsen Don Cabral Foundation visade att 34 brasilianska multinationella företag är verksamma i Afrika.

Text: Fabiana Frayssinet/IPS