Inspiration Världen – Global Rättvisa Nu!

Efter 30 år som organisation fortsätter Asociación Orewa:s kamp för Emberafolken i Chocó i södra Cololmbia. - Det gäller att väcka upp stoltheten hos oss Emberas och kämpa för det som tagits ifrån oss. Det ligger på oss unga att ta vid när våra föräldrar blir gamla. Därför måste vi fortsätta organiseringen av ursprungsfolken i Colombia, säger Genstra, som koordinerar organisationens ungdomsprojekt "Chidima".

Genstra är en av de 400 personer från ursprungsfolken Emberas som deltar i Asociación Orewas 30-årsfirande. Ett femtiotal av deltagarna är ungdomar som deltar i aktiviteter där just deras situation och vad de kan göra diskuteras närmare. I en aktivitet dramatiserar de väpnade aktörernas tvångsrekrytering, korruption och multinationella företags strategier för att få exploatera ursprungsfolkens territorier. 

Rekryteringen av unga till de väpnade styrkorna är också det som oroar Genstra mest just nu. Både legala och illegala väpnade aktörer tvingar ungdomar att strida, något som drabbar ursprungsfolk och afrocolombianer särskilt hårt, då det är dem som befolkar de områden som konflikten koncentreras i.

- Här om dagen rekryterade militären en av mina vänner. Han hade inget val. De kom i en lastbil och tog med honom till militärförläggningen. Han går i skolan men nu kan han inte fortsätta längre, berättar han.

Ung idag – ledare i morgon

Genom att de unga tar del av de äldres erfarenheter läggs grunden för nästa generations ledare. Att lyssna till de äldres historier har traditionellt varit ett sätt hos Embera-folken att föra vidare myter och traditioner, men 17-årige Genstra anser att det inte räcker:

- Vi måste lära oss att ta initiativ och agera redan från början.

- Staten trampar inte bara på oss och våra rättigheter, utan också på afrocolombianernas och på böndernas. Staten är den aktör som står för de flesta övergreppen och brotten mot de mänskliga rättigheterna här i Colombia. Vi ursprungsfolk har konstitutionell rätt till självbestämmande och gemensamt ägandeskap av territorierna vi befolkar, men det verkar många makthavare inte ha förstått, säger han.

Genstra tog studenten i början av december 2009, bara några dagar innan organisationens 30-årsjubileum och säger att han vill bli advokat. Hans engagemang rör sig runt den egna identiteten och rätten att leva som Embera. Han tror inte att man får något utan att kämpa för det. Därför vill han utbilda sig för att sen kunna bidra till bättre organisering och självstyre av de egna samhällena. Först i Chocó och sedan i hela Colombia.

Utrotningshotad

Colombia ligger på topplistan av världens mest ojämlika samhällen. Ett fåtal människor äger den absoluta merparten av landets tillgångar, medan drygt halva befolkningen lever i fattigdom eller misär. Ursprungsfolken och den afrocolombianska befolkningen har i stort sett monopol på utsatthet och marginalisering i landet. De är inkomstmässigt svagast, de har lägst utbildning och läser inte tidningen just för att de inte kan.

Genstra säger att han känner sig hotad som Embera.

- Inte bara på grund av folkmord och övergrepp, utan även på grund av den "mestisifiering" som våra samhällen genomgår. Vi lämnar vår kultur för en annan – majoritetens, mestisbefolkningens. Om tio år kommer vi inte att finnas kvar om utvecklingen fortsätter i samma takt. Titta bara på massakrerna på Awa-folket i delstaten Nariño (över 30 personer dödades av illegala väpnade grupper den 20 feb och 26 aug, 2009). Enda sättet att stoppa trenden är att vi gör oss medvetna nationellt och i byarna om att enade kan vi stå emot vilket som helst förtryck. Det visar vår kamp under 516 år sedan spanjorerna kom hit.

Kulturförlust

Genstra berättar att i städerna assimilerar sig unga till mode och stil. Kulturförlusten sker delvis frivilligt, delvis tvingas de till det då det händer att skolorna inte släpper in barnen om de har traditionella dräkter, eller kroppsmålningar på sig. Vissa lärare pressar barnen att klippa av sig håret som är en viktig symbol för Embera-folken. Samhällets påtryckningar gör att ungdomar förnekar sina rötter för att bättre passa in i den urbana kontexten.

Matts Olsson, fredsobservatör Kristna Fredsrörelsen i Colombia.