Argentinsk domare utreder Francos brott

En argentinsk domare har inlett en utredning av de människorättsbrott som begicks under det spanska inbördeskriget och den efterföljande diktaturen under general Francisco Franco mellan 1936-1975.

Nyligen begärde den federale domaren María Servini information från Spanien om tidigare spanska militärofficerare, som en del i den nya utredningen. Detta med anledning av en anmälan som i april 2010 lämnades in av argentinska människorättsaktivister som företräder personer som föll offer för Franco-regimen.

Domaren har begärt ut namnen på de officerare som arbetade för Francos regim, listor med namn på personer som försvann och föll offer för summariska avrättningar, namnen på de barn som togs ifrån sina föräldrar under diktaturen - samt namnen på de företag som ska ha dragit fördel av det tvångsarbete politiska fångar tvingades utföra.

Till en början beslöt dock Servini att fallet inte skulle föras vidare, med hänvisning till att en utredning även pågick i Spanien. Nu har dock en högre rättslig instans i landet beordrat henne att utreda huruvida det spanska rättssamhället arbetar tillräckligt effektivt med frågan.

Saknar sanningskommission

Servini har i sin begäran åberopat den universella rätten att utreda misstänkta brott mot mänskligheten.

De människorättsaktivister som står bakom anmälan har lämnat över ett nytt dokument till domaren där de understryker att det inte finns någon sanningskommission i Spanien - samtidigt som inget av de många barn som togs från sina föräldrar har återfått sin sanna identitet.

En av aktivisterna är juristen Beinusz Szmukler, som säger till IPS att anmälan lämnades in i Argentina eftersom inget tyder på att en ordentlig utredning kommer att genomföras i Spanien. Som exempel nämner Szmukler hur den internationellt hyllade spanske undersökningsdomaren Baltasar Garzón stängdes av från sin tjänst i maj 2010 efter att han börjat granska de brott som begicks under inbördeskriget i landet 1936-1939 och de efterföljande åren av diktatur.

Garzón hade tidigare utrett diktaturerna i Chile och Argentina, då det fortfarande fanns amnestilagar som förhindrade utredningar i dessa länder. När han sedan inledde en undersökning om människorättsbrott i sitt eget land - där amnestilagar för politiska brott under diktaturen fortfarande gäller - "så föstes han undan och hans karriär som domare riskerar nu att vara slut", enligt Szmukler.

Bakom den anmälan som lämnats in i Argentina finns sex offer för diktaturen i Spanien som numera är bosatta i Argentina. Men enligt Szmukler kommer antalet målsäganden att växa eftersom fler personer hört av sig.

Mängder av massgravar 

En av de sex personerna är 91-årige Darío Rivas, som vill att rättvisa skipas för mordet på hans pappa Severino Rivas, som troligen mördades av spanska fascister 1936.

Severino Rivas var borgmästare i kustorten Castro de Rei i nordvästra Spanien då han fördes bort och sköts. Han förblev spårlöst försvunnen fram till att hans kvarlevor återfanns i en anonym grav 2005. Enligt anmälan är Rivas fall bara ett av tusentals liknande där människor dödades.

Enligt människorättsorganisationer försvann runt 113 000 personer i Spanien under inbördeskriget och den efterföljande diktaturen. Mängder av massgravar har på senare år hittats i landet. Dessutom togs uppskattningsvis 30 000 barn från sina familjer och adopterades bort - barn som aldrig fått någon information om sin verkliga bakgrund.

Szmukler och övriga jurister som arbetat med anmälan säger att man inte kommer att nöja sig med enbart löften om att sanningen om de mörka åren ska avslöjas.

- När vi lämnade in anmälan rörande Spanien så fanns det åtminstone 13 före detta militärofficerare som fortfarande var i livet. Vi vill få till stånd en djupgående utredning för att få reda på sanningen och vilka som bär ansvaret. Om Spanien inte gör detta, så gör vi det härifrån, säger Szmukler.

Text: Marcela Valente/IPS