AP-fonderna kränker mänskliga rättigheter

Idag lanserar Swedwatch en rapport tillsammans med Latinamerikagrupperna som visar hur gruvföretag i Latinamerika bryter mot mänskliga rättigheter. Gruvföretag i vilka de svenska AP-fonderna investerat över 1 miljard av svenskarnas pensionspengar.

I rapporten presenteras tre olika guldgruvbolag, där AP-fonderna har investerat sammanlagt 1,341 miljarder kronor. Det handlar om det amerikanska företaget Newmont som driver Yanacochagruvan och Minas Conga i Peru, och två kanadensiska företag, Goldcorp och Barrick Gold, som driver Marlingruvan i Guatemala och Pascua-Lamaprojeketet på gränsen mellan Chile och Argentina.

Yanacochagruvan i Peru är en av världens största guldgruvor. Sedan gruvföretaget etablerade sig i regionen för snart tjugo år sedan har det förekommit otaliga konflikter med lokalbefolkningen i området.

Förföljelse av organisationer

Relationen till lokalbefolkningen har tidsvis varit väldigt spänd. Företaget anklagas bland annat för att ha förföljt och hotat organisationer som har uppmärksammat föroreningar av miljön. En man som motsatt sig gruvprojektet mördades i sitt hem.

Likaså rapporterar människor på landsbygden om hur de har kännt sig tvugna att sälja mark, då företagets anställda har anlänt till deras byar fullt beväpnade.

En av orsakerna till konflikterna mellan lokalbefolkningen och gruvbolaget är bristen på och föroreningen av vattnet. Företaget anklagas bland annat vara ansvarig för uttrokning av sjöar, omfattande fiskdöd och för kvicksilverföroreningar av dricksvattnet i staden. 

I de pågående protesterna mot företagets nya gruvprojektet "Minas Conga", som ska påbörjas 2014, spelar vattnet en huvudroll. Projektet tros påverka 20 sjöar som ligger inom eller i närheten av det planerade gruvområdet, varav sex beräknas torka ut helt.

Brist på information

Rädslan för att vattnet ska förorenas förstärks av bristen på trovärdig information. Inför varje gruvprojekt görs en så kallad "Studie om miljöpåverkan" av företaget. I en granskning av bolagets studie om miljöpåverkan från projektet Minas Congo har flera felaktiga uppgifter upptäckts. Samma sak har skett i granskandet av andra miljöstudier, vilket leder till osäkerhet hos lokalbefolkningen.

- Vi är inte emot gruvnäringen i sig, men vi kräver att de visar vetenskapligt på vilka platser som gruvnäringen kan bedrivas, säger Nicoro Avlarado, medlem i Frente de Defensa, som är ett nätverk för lokala organisationer i området till Nyhetsbyrån Ser.

De svenska AP-fonderna har ett stort ansvar för att säkerställa att de företag man investerar i respekterar internationell rätt. I rapporten ges flera rekommendationer till AP-fonderna. Bland annat att AP-fonderna bör inleda en dialog med företagen för att problemen vid Yanacochagruvan och Pascua Lama utreds och åtgärdas. Vad gäller Marlingruvan rekomenderar Swedwatch AP-fonderna att sätta upp tydliga gränser för hur länge en dialog kan anses gå framåt om kränkningar av mänskliga rättigheter fortsätter.

- AP-fonderna har ägande i 1000-tals bolag men för bara dialog med ett fåtal. Etikrådet borde öka insynen i påtryckningsprocessen och precisera kriterierna för att ett fortsatt ägande ska vara försvarbart, säger Fransisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Text och foto: Kim Moberger, Kommunikatör Latinamerikagrupperna

Läs Swedwatch rapport "Rena Guldgruvan? - AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida: http://www.swedwatch.org/sv/rapporter/svenska-pensionspengar-i-oetiska-gruvbolag

Uppmana regeringen och AP-fonderna att investera etiskt och klimatsmart, skriv på namninsamlingen på Latinamerikagruppernas hemsida: http://latinamerikagrupperna.se/AP-fonderna

Kommentarer

Sidor