AP-fonderna har investerat svenskarnas pensionspengar i det kanadensiska företaget Goldcorp, som tjänar miljarder på den blomstrande guldindustrin. Priset för de växande pensionspengarna är miljöförstöring och söndrande sociala strukturer, som betalas av de fattiga bönder som bor vid gruvorna, bland annat i Guatemala.

- Företaget lurade oss. De köpte marken utan att berätta varför och betalade en krona per kvadratmeter. De lovade arbeten och utveckling till folket, men vi har inte sett något av detta, berättar Crisanta Hernández Pérez i byn Ajel.

Guatemalas största guldgruva Marlin, som ägs av det kanadensiska företaget Goldcorp, ligger i regionen San Marco i nordvästra Guatemala. För att nå bergsbyn Ajel skumpar vi fram på serpentinvägar omgivna av terrassodlingar där majsen svajar i vinden. Grusvägarna är fulla av stora hål och sprickor och risken för jordskred och ras är ständigt närvarande. Under regnperioden från maj till oktober är många av byarna stundtals helt isolerade.

- Våra hus spricker på grund av sprängningarna i gruvan, säger Crisanta Hernández och visar runt i sitt hus där väggarna i alla rum har spruckit.  

Sprickorna är bara ett av många problem som drabbat befolkningen sedan gruvdriften satte igång. Att utvinna guld i dagbrott är extremt miljöfarligt. Enligt en studie av gifthalterna i vattendragen runt gruvan, gjord av den katolska miljöorganisationen Copae, överstiger nivåerna av tungmetaller som järn, aluminium, magnesium och arsenik de värden som både Världsbanken och Guatemalas egna lagar rekommenderar.

Vattenförbrukning stort problem

Ett annat problem är den enorma vattenförbrukningen: 250 000 liter per timma. Den volymen skulle täcka en familjs behov i 22 år.

- Våra vattenkällor har sinat. Tidigare hade vi åtta brunnar, nu finns det bara vatten i två av dem, berättar Crisanta Hernández Pérez.

I en rapport från den guatemalanska miljöorganisationen Ceiba framkommer det att ekosystem och den biologiska mångfalden i området förstörs och aldrig – hur många träd som än planteras – kommer att kunna återställas. Dessutom saknar Goldcorp planer på hur gifterna i området kring gruvan ska tas om hand samtidigt som företaget planerar att tömma gruvan på guld de närmaste tio åren.

Regeringens ståndpunkt är att gruvnäringen leder till utveckling i form av infrastruktur och fler arbetstillfällen, något som även marknadsförs av gruvbolaget i radioreklam och i foldrar som delas ut i byarna.

I Sipakapa har befolkningen, med borgmästaren Delfino Tema i spetsen, under flera år motarbetat Marlingruvan.

- Vi är inte emot utveckling, vi kräver dock att få vara med och bestämma vad för utveckling vi vill ha utifrån de lokala förutsättningarna, säger Tema.

Drygt en halv miljon guatemalaner har i lokala folkomröstningar sagt nej till gruvdrift på sin mark. Trots att omröstningarna bara är rådgivande ökar det sociala trycket på företagen i och med att befolkningen enar sig i sitt motstånd.

I takt med att fler och fler byar har sagt nej till gruvdriften har konflikten kring Marlingruvan trappats upp. Hoten mot de personer som utpekas som ledare i kampen mot Goldcorp och de organisationer från civisamhället som arbetar i regionen har ökat.

- Vi har fått anonyma dödshot på telefon och genom skriftliga meddelanden, berättar en av de utpekade ledarna, Aniseto Lopez från San Miguel Ixtahuacán.

Crisanta Hernández och hennes granne Fernando Basilio tillhör de fåtal invånare i området som öppet vågar tala om motståndet. Priset de har fått betala är högt. Sex personer, som har utpekats som ledare för motståndet, har häktningsorder hängande över sig sedan företaget polisanmält dem för skadegörelse och personskada.

Goldcorp och Montana Exploradora vill inte ta på sig ansvaret för händelseutvecklingen.

- Det är uppenbart att ett företag som vårt inte kan lösa alla sociala konflikter i området. Vi har dock, i den mån det har varit möjligt, bidragit till utveckling, säger Jorge Sandoval, juridisk rådgivare till Montana Exploradora.

Svenska pensionspengar i gruvnäringen

AP-fonderna har fått i uppdrag av Sveriges riksdag att förvalta svenskarnas pensionspengar. Första, tredje, fjärde och sjunde AP-fonderna har tillsammans köpt aktier för 242 miljoner kronor i Goldcorp.

Efter Latinamerikagruppernas uppmärksammande av förhållandena vid gruvan har AP-fonderna förklarat sig i svenska medier. I en Dagens Ekosändning i Sveriges radio den 14 juli kommenterade Kristina Hilleshöy från AP-fondernas etikråd investeringarna så här:

- Vi följer utvecklingen och de rapporter som kommer oss tillhanda. Det är jättesvårt att verifiera det som frivilligorganisationer, lokalbefolkningen, myndigheterna och bolaget säger för alla säger olika saker.

Text och foto: Christin Sandberg

Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften Latinamerika nr 3/09